Nu är vi redo!

Man börjar ju så smått undra om bebbelito inne i magen väntar på att nåt särskilt ska inträffa, innan hen behagar titta ut.

Kanske tycker hen att vi har haft en lite för ynklig kamera för att föreviga ankomsten på ett värdigt sätt. Well, den tiden är förbi. I dag anlände nämligen min nya kamera, en Nikon D90 med 18-105-objektiv som en vän varit vänlig nog att beställa till special-price-just-for-you-pris i Stockholm. Så nu har jag en liten lekkamrat att roa med mig i väntan på den riktigt betydelsefulla leveransen. :)

Kanske har pyret också tyckt att mammorna varit dåligt förberedda när det kommer till lätt- och snabbtillgänglig föda. Laga mat lär ju inte stå högst på önskelistan framöver. Nåväl, nu ligger vi bättre till på den fronten också, efter kvällens storkok av spagetti och köttfärssås.

Så nu finns det, vad vi kan se, ingen större anledning att stanna där inne längre!

Vila?

Fyra dagar till beräknad förlossning i dag. Jag har gissat att bebben kommer stanna inne till allhelgonahelgen dock. Alltså en vecka över tiden. Då kommer lillasyster hem över helgen och hon kan förtjäna lite dramatik. :)
 
I torsdags jobbade jag sista dagen och hade tänkt ta det lite lugnt fram till förlossningen. I dag ägnade jag mig alltså åt att montera ihop spjälsängen, sätta tillbaka tyget på en bilbarnstol efter tvätt, gå på stan en timme, byta tätningslister i Vidars dragiga fönster samt laga mat... Mindre bra idéer, visade det sig. Promenaden på stan gick i snigeltakt och i kväll har jag haft ungefär så ont i svanken som jag förtjänat... Så de senaste timmarna har jag legat som ett kolli i tv-soffan med en varm vetekudde bakom ryggen och sett svenska fotbollsdamerna dänga till Schweiz med 3-0.
 
Har en del förvärkar också, vilket kanske (säger kanske) tyder på att nåt är på gång. Fast det skulle ju vara bra om det kunde vänta tills i morgon, för jag har inte packat klart BB-väskan än. ;)
 
/R

I morgon smäller det. Kanske.

Det blev ingen langos i går. Det var för trist väder och jag såg inte fram emot att knata runt i Torshälla...
I stället åkte vi ut på landet till mina föräldrar och åt svampsoppa.

I dag var vi på kattungejakt i lagårn och lyckades få tag på en av de små gynnarna, som blev lagom glad över att fångas in. Vi tvingade in den lilla stackaren i kattburen och levererade den till Sari, där den kommer att få leva prima stadsliv tillsammans med en lite äldre katt, en snäll hund och förhoppningsvis senare även sitt syskon, som fortfarande är kvar i lagårn och inte ville bli infångad i dag...

Sedan blev det en tripp till
Rosenforsparken där det var hembygdsdag och Skogstorps lokalbefolkning sålde trasmattor, växter, grönsaker och hembakat fika. Vi var mest intresserade av det sistnämnda. ;)

Ett besök i Barva bygdegård blev det också, där det var "Barvadagen" med loppis. Vi köpte en fin, gosig, varm, vinröd, stickad tröja som bebisen ska ha nästa höst och vinter. :)

I morgon klockan nio är det dags för besök på förlossningen. Antingen blir jag igångsatt, eller hemskickad. Lite svårt att förbereda sig både för att föda barn och att åka hem och vänta ett par dar till...

Jag har inte känt många tecken på att en naturlig förlossning skulle sätta igång, men det skulle ju vara skönt om det kunde hända nåt ikväll eller inatt. Jag har haft lite molande ont i magen i dag, och varit väldigt stel i magen och svanken. Och bebisen rör sig glatt runt därinne som vanligt.



I morgon kan vi bli mammor.
Trots alla förberedelser, svindlar tanken.

Just my luck

Nix, fortfarande ingen bebbe. Och nu kan den lika gärna stanna inne ett tag till, för jag har åkt på en jäkla förkylning. Som om det inte är jobbigt nog ändå att föda barn, så ska man vara förlamad i snorångor redan innan värkarna börjar. Härligt...

Dessutom tvingades Maria ut på lite turer både i går och i dag. Hon som egentligen bara skulle sitta inne på stationen och häcka hela veckan. Nu kommer hon i värsta fall att vara på väg till Stockholm om det brakar loss här hemma, och inte kunna ta sig hem på ett par timmar.

Så nu rör jag mig försiktigt runt i lägenheten för att inte skrämma igång nåt i onödan. (Precis som om fysisk aktivitet har hjälpt igång ungen tidigare i veckan - not!)

I eftermiddag blir det en tripp till barnmorskan, som jag måste göra själv eftersom Maria jobbar. Känns oöverstigligt att gå från Cityhusets p-garage till Kungsgatans mottagning (typ 100 meter), men ännu mer oöverstigligt att ta cykeln ner på stan och förvisso kunna parkera precis utanför porten. Men jag måste väl. Känns ju löjligt att ta taxi. (Eller?)

Nä nu ska jag kurera mig med en Alvedon (ha ha, vilket skämt, vad hjälper de tabletterna mot egentligen? Jag längtar tills jag fött barn, då ska jag gå till apoteket och köpa en storpack Ipren eller Ibumetin, som gör skäl för benämningen "värktablett") och gå och lägga mig igen.

40+6

Sjätte dagen över tiden i dag, och Maria börjar jobba. Som tur är sitter hon jour hela veckan och befinner sig på järnvägsstationen större delen av arbetstiden. Utom på torsdag då hon ska till Stockholm på kurs. Antagligen kommer bebisen då...

I går var vi på landet och fällde ihop barnvagnen, så att mina föräldrar bara kan lassa in den i bilen och komma hit med den när pyret kommit ut. Funderar på att förvara barnvagnen i trappuppgången, på en avsats. Antagligen väldigt populärt hos grannarna (särskilt han som brukar släpa upp sin racercykel till tredje våningen), men vad ska man göra...

Fyrarummaren här ovanför verkar kunna bli vår, om vi bara kommer överens med fastighetsskötaren om vad som ska åtgärdas. Uthyraren ville att vi skulle stå kvar i kön och vänta på en av "drömlägenheterna" på Köpmangatan, men när jag förklarade vårt desperata behov av större boyta samt den nära förestående utökningen av antalet familjemedlemmar, så förstod hon läget...

I morgon ska vi till barnmorskan igen. Tyvärr inte vår vanliga, som har semester, utan hennes efterträdare. (Vår barnmorska börjar ju jobba på förlossningen i mitten av september.) Får se vad hon har att säga. Jag tror inte att hon kommer att göra nån gynundersökning, men det är nästan så att jag vill det, för att få nån hint om huruvida nåt är på gång...


Här är förresten senaste magbilden!
Tagen i tisdags, på beräknad förlossningsdag.
Klicka för större version.
(P.S. Ja vi har kollat, det är en riktig bebis där inne, inte en basketboll.)

Ny lägenhet

Nix, vi ligger inte på förlossningen. I dag heller. ;)
Sen i går har jag börjat känna att det "tynger till" nedåt då och då. Nåt är skumt i magen, nåt som inte brukade kännas förut. Så kanske är nåt långsamt på gång...

Nu kanske vi äntligen har en större lägenhet på gång. Inte särskilt spännande, men dock. Det är en äldre dam en trappa upp i vår port som ska flytta till ett ålderdomshem. Hon har en fyra på 90 kvm. Vi var och tittade på den i morse. På de cirka 30 år som hon bott där har i princip ingenting gjorts, utom att kylen är utbytt och några heltäckningsmattor borttagna. Lägenheten är ganska lik den vi har, fast med ett par rum till, och med tapeter från tiden för Dackefejden, typ. :)

I dag ska vi som sagt på bröllop. Hoppas att bebisen håller sig inne under tiden... Men sen kan den gärna få komma ut. :)

Bio i stället för barn

Nä, ingen bebbe i natt heller. Men nu kan den gärna få komma. För jag mår lite halvvisset, konstig i huvudet och illamåendekänslor. Plus tung i kroppen förstås, och återkommande hemska nervsmärtor i ena skinkan (!). Känner mest bara för att ligga och dröna hela dagen. Men i kväll kanske det blir bio. Maria vill se Arn innan det är försent för oss att gå på bio tillsammans...

Bokomslag
Den senaste veckan har vi klämt Katerina Janouch bok Föda barn, för att förbereda oss lite inför förlossningen och den närmaste tiden därefter.
Rekommenderas!

Dags att komma ut snart?

Vi kan konstatera att Carolines, Johans och Lottas tips om födelsedatum inte gav nån vinst. ;)
I morgon är det dags. Är det tänkt. Men det lär nog inte hända så mycket... Inte som det känns just nu i alla fall.
Det är tungt i magen och jobbigt att gå. Bebben sparkar och har sig, men verkar inte göra några försök att tränga sig ut.
"Min syrra gick över tiden tre veckor innan de satte igång henne" meddelade kompis Ville i går. Tack för den uppmuntran... ;)
Nu börjar jag tycka att det är dags att få reda på vem som gömmer sig därinne.
I morgon ska vi till barnmorskan. Får se vad hon har att säga.

I dag härjade vi lite på stan igen och köpte upp oss på ännu fler små söta babykläder i unisexutförande. Funderar på vad man egentligen behöver i klädväg. Vi har en del bodys och strumpor. Behövs långbyxor? Vi har några enstaka. Likaså tunna tröjor med kort och lång ärm. Och någon hoodtröja. Underbyxor har vi också några enstaka. Behövs en massa såna?Tights? Nåja, det visar sig väl...

Med tanke på vår inte så stora lägenhet, så har vi skaffat smarta (?) förvaringslösningar. T.ex. låga plastlådor som precis går in under spjälsängen. Där ska vi ha lakan, filtar, handdukar och sånt. I hängkorgen från Ikea som ska hänga ovanför spjälsängen ska vi ha kläder. (Snälla pappa ska skruva upp den så fort skördevädret byts mot regn...) Men var barnvagn, blöjförråd etc ska få plats är fortfarande ett mysterium...

Väntar

Här händer det inte mycket. Men jag tänkte ändå uppdatera lite, för dem som mot förmodan trodde att det hänt nåt. ;)

Försöker ta det så lugnt som möjligt för att ladda inför det som komma skall (när det nu komma skall). I går var vi i Hälleforsnäs och sänkte medelåldern på bilbingon på Edströmsvallen. Lagom ansträngande sysselsättning. Dessutom vann Maria 900 kronor!

I dag har vi varit på Clas Ohlson och köpt en krok till korgen som ska hängas upp ovanför spjälsängen, ett fodral till nyinköpta digitala videokameran (stillbildskameran fick också plats - bingo!) samt en väckarklocka. (Är det nojjigt att inte vilja ha mobiltelefonen påslagen precis bredvid barnsängen på nätterna? Det är annars den vi använder som väckarklocka.)
Dessutom har jag köpt en till amnings-BH. Ännu större än den jag har, så nu är jag rustad för mjölkstinna boobs! ;)
Så ansträngande har den här dagen varit. Förutom att se fler svenskar slås ut ur OS, förstås, men det börjar vi få in rutinen på.

Jag har hört att man ska karboladda med en massa pasta inför födseln. Det skiter jag i. I alla fall idag. Ikväll blir det kräftor! :)

Ännu fler saker....

införskaffade. I onsdags och torsdags var vi på turné runtomkring stan och lånade ihop lite saker till bebben. Bla. en bilbarnstol av märket Maxi Cosi som passar till vår Quinny vagn.
Maxi Cosi CabrioFix har blivit utsedd till bästa babyskyddet 0-13 kg i Råd och Röns stora bilbarnstoltest.


Vi lånade även en babysitter och en hoppgunga som sätts fast i taket eller ett lämpligt träd.
Cesar tyckte att det var finfint att vi skaffat en ny mysig kattbädd åt honom...:



I torsdags var vi i Strömsholm på konsert. Kanske inte den lämpligaste aktiviteten när man är i nionde månaden, men i alla fall... Det var som en minifestival, med bland andra Sofia Karlsson, Miss Li och huvudaken Lars Winnerbäck. Det blev en hel del stående framför scenen. Vilket jag väl egentligen inte orkade, men gjorde ändå...
Kanske är det det jag lider sviterna av idag, när jag har så ont i höften att jag knappt kan gå. Men lite får man offra. ;) Tyvärr innebär det att jag inte kommer iväg på en möhippa idag. :( Jag försöker lindra det onda med tens-apparaten, men det går inget vidare.

I tisdags var vi hos barnmorskan. Bebisen låg fortfarande med huvudet ner (vilket man betvivlar ibland eftersom den rör sig som sjutton...) och hade normala hjärtljud. Alla andra värden var också normala, så vi är någorlunda lugna inför förlossningen. :) Det visade sig också att vår barnmorska och Marias mamma gått i samma klass som barn!
Nästa besök hos barnmorskan är inbokat den 26:e, samma dag som beräknat födelsedatum, så vi får se om barnmorskan eller förlossningen får besök av oss då. ;)

Packar och tvättar

Nu har vi provat ut TENS-apparaten. Eller i alla fall jag. Ett gäng blivande föräldrar satt i grupp på sjukhuset med varsin apparat med lappar klistrade på armarna (inte för att det är där man har ont, utan för att ingen kanske kände för att börja klä av sig...) och blippade på apparaten. Mest var alla partners intresserade av att blippa på apparaten. När vår "lärarinna" märkte det utbrast hon att det inte var särskilt bra att någon annan än den som hade lapparna klistrade på kroppen bestämde strömstyrkan...

Jag har ännu inte testat apparaten i "skarpt läge" men tänkte göra det i kväll. Försökte testa på lillasyster i går, eftersom hon hade ont i ryggen. Men hon tyckte det var så läskigt så hon vågade också bara prova på armen...

I går tvättade vi alla våra dock... - förlåt - bebiskläder! I nyinköpt parfymfritt tvätt- och sköljmedel förstås. Vet inte om det bara är hispigt eller om bebisar faktiskt är så känsliga för parfym. Men det är ju synd att chansa, och få en flammig bebis...
De pyttiga kläderna såg verkligen, ja pyttiga, ut där de hängde bredvid våra, i jämförelse, gigantiska plagg (i storlek 36...).
Nu har vi valt ut de allra minsta som ska få följa med i bebisväskan, som vi håller på att packa.

Om man ska ha med sig allt till BB, som folk rekommenderar, så tvingas man ju släpa runt på flera resväskor. Så det får bli en mindre bag med lite kläder och nån snuttefilt till bebben, och sen några ombyten underkläder, en mininecessär, några festisar och energigivande chokladkakor, pyjamas, läsning och lite annat till mig, samt journalen, patientbrickan och sånt. Vi har ju trots allt inte så långt hem om Maria behöver åka och komplettera om det blir långdraget. ;)

Favoritmedicin

Härom dagen var det dags för besök hos barnmorskan igen. Fick gå till en vikarie, eftersom vår vanliga har semester. Alla värden såg så tjusiga ut så. Till och med blodvärdet var bättre än sist, tack vare en del Niferextabletter och jordgubbar. :)
Jordgubbar är nog min favoritmedicin faktiskt. :)

När hon skulle mäta magen frågade hon om det kändes okej att ligga på rygg. Visst, sa jag, men jag är hysteriskt kittlig och kan inte låta bli att spänna magen när nån trycker på den. Vilket barnmorskan snart blev varse. "Jaaa, det är svårt att känna livmodern under musklerna..." sa hon och klämde lite hårdare. Och jag spände mig ännu mer. Men till slut hittade hon kanten och kunde konstatera att magen vuxit tre centimeter sen sist.

Från och med nu är det besök hos barnmorskan varannan vecka som gäller.



Sen var vi på Barnens Hus och kollade efter hjul till en barnvagn som vi fått och ska ha på landet. Men den saknar som sagt hjul. De verkade bara ha som beställningsvara, och inte till den sorts vagn vi har, så vi får nog leta vidare. Men vi kom därifrån med en superfin skötbädd med Lilla spöket Laban-motiv, och ett par jättesöta (och jättesmå) Tummen-sockor!


(Klicka för större bilder.)

/Rebecka

Förkylt

Usch, däckad av förkylning i dag. Och vi som både kanske ska titta på lägenhet och åka till landet och fira pappas födelsedag i dag... Nåja, bara att bita ihop. Det lär inte vara värre än att föda barn. ;)

Lägenheten fick vi tips på idag verkar vara en drömlägenhet (på beskrivningen i alla fall...). Den ska vara toppenfräsch, ligger på Rådhustorget i Gamla stan och har tre rum fördelade på 106 kvm. Balkong ut mot ån. Mumma!

På lördag blir det nog en sväng ner till Linköping för att titta på en barnvagn. En
sandfärgad Quinny freestyle. Kanske lite överdrivet att åka ända till Linköping från Eskilstuna för att köpa en barnvagn, men vi tror att det är en sån vi vill ha. Fin färg, trehjulig med lufthjul, massa bra tillbehör etc. Och så passar vi på att göra några fler mysiga stopp längs vägen.

Min gravida vän C hade en traumatisk upplevelse på midsommarafton, då det plötsligt började forsa blod och det blev ilfärd in till förlossningen. Men som tur var så var allt okej med lillkillen därinne. Varifrån blodet kom kunde tydligen ingen förklara... Läskigt som sjutton, men superskönt att allt ordnade sig.

/Rebecka

På styltor

I lördags var det femkamp på landet. Runt 60 pers var med och "tävlade" i den strålande solen. Däribland jag.
Som tur var så var grenarna inte så fysiskt ansträngande. Det kämpigaste var styltgången, men jag gav mig den på att försöka i alla fall. Och det gick faktiskt riktigt bra! Far min har bildbevis och om jag lyckas lägga beslag på dem kan jag ladda upp nån bild här senare.

Krabaten inne i min mage verkar ha växt till sig en del, åtminstone muskelmässigt... Sparkarna känns rejält ibland. Och trycker man till på magen börjar det ofta röra sig ordentligt där inne.

I morgon är det dags för ett besök hos barnmorskan igen. Då ska vi ta med en fin gravidlur som jag fick i födelsedagspresent, och be henne demonstrera hur den fungerar. Maria har tyvärr inte lyckats höra nåt i den när hon försökt lyssna...

/Rebecka

Två mammor som ammar?

I dag var vi på tredje föräldraträffen. Som handlade om amning.
Barnmorskan erkände att hon var en stark anhängare av amning, men att man faktiskt inte behöver amma om man inte kan, eller av nån anledning inte vill.
Vi fick veta alla fördelar med amning: stärker immunförsvaret hos barnet, gör att man knyter an till barnet, gör så att livmodern drar ihop sig och man går ner i vikt fortare, minskar risken för bröstcancer etc. Dessutom är det mycket billigare än att köpa mjölkersättning... Plus att man alltid har käket med sig, i en trevlig behållare!

Sen fick vi se en norsk amningsfilm från, tja, 1986 nångång, att döma av kläder, frisyrer och glasögon (fast vem vet, det modet kanske fortfarande råder i Norge? :D ). Där fick man också veta hur himla himla bra det är med amning. Och många nakna bröst var det. Bland annat fick man se hur man handmjölkar brösten. Och genast kände vi blivande mammor oss som en skock kossor...

Nåväl, jag hoppas verkligen att amningen kommer att funka. Det verkar så mysigt att ligga där i lugn och ro och ge sitt barn mat ur sin egen kropp...

Min kära sambo var tvungen att kila iväg till jobbet efter nån timme. Innan jag själv skulle gå därifrån var jag tvungen att fråga barnmorskan om nåt som jag hört talas om men inte begriper. Att även en "medmamma" skulle kunna amma barnet. (Det vore ju väldans praktiskt att kunna dela på den sysslan!)
Barnmorskan sa att det faktiskt händer att även kvinnor som inte varit gravida kan amma. Exempelvis att kvinnor som adopterat barn kan amma. Men om de fått nåt tillskott av hormoner var hon osäker på.
Nån som vet nåt mer om detta?
Jag tycker det verkar skumt, men som sagt, praktiskt. :)

Profylax och epidural

I går var det dags för föräldraträff igen. Denna gång med något mindre hysterisk barnmorska. (Var hon kanske nervös sist?)
Vi pratade om smärtlindring under förlossningen. Allt från andning och massage till lustgas och epidural. Den här gången delades vi upp i två grupper och skulle diskutera utan att barnmorskan var med, vilket gjorde att vi deltagare fick lite närmare kontakt än innan, då vi mest suttit och lyssnat.
Vi fick också lyssna på en avslappningsskiva, vilket faktiskt inte kändes så larvigt som jag trodde, utan mest skönt.
Sen skulle vi profylaxandas. Det känns ju lite lagom skumt att göra i grupp, men man får väl öva lite mer hemma i sin egna lugna vrå...

Flatmammaträffar

I måndags var vi hos barnmorskan igen på rutinbesök. Som vanligt tog hon blodprov och blodtryck (110/68) och frågade hur jag mådde och så. Hon frågade hur vi tänkt göra med semestern i sommar och verkade nöjd att vi skulle vara lediga en månad innan bebisen kommer.

Sen fick vi frågan om vi känner några andra tjejpar som väntar barn, och det gör vi ju egentligen inte. Men barnmorskan sa att det finns ett par till tjejpar som går hos dem, och ska ha barn i sommar, och hon undrade om vi var intresserade av att träffa dem. Det vore väl kul, även om det för den skull inte alls är säkert att man har så mycket gemensamt... Men kanske blir det några "flatmammaträffar" framöver!
Om inte annat är det nog bra för våra barn att få träffa andra barn som också har två mammor, så att de inte tror att de är ensammast i världen...

I dag tog jag en sväng på Barnens hus för att förkovra mig lite i barnvagnsdjungeln. Jag hittade en hel del tjusiga, men inte billiga, liggvagnar. Sen kunde jag inte motstå när de hade tre bodys för hundra kronor. Vi har inte köpt så mycket kläder och saker till bebisen, knappt nåt alls, men nu kunde jag som sagt inte låta bli.
Eftersom vi inte med vad det blir för sort på pyret än så sållade jag bort alla rosa bodys och dem med bilar och lastbilar på. Inte för att vi är könskonservativa på något sätt, men någon måtta får det vara på queertänkandet...
Till slut hittade jag tre söta i olika storlekar. :)

I dag fick jag också reda på att en (till) av mina bästa vänner ska ha barn i september! För hennes del är det dock det tredje barnet. Jag ser fram emot att gå långa promenader i Sundbyholm tillsammans i höst. :)

MVC på alla hjärtans dag

Härom dagen ringde jag mödravårdscentralen för att skriva in oss. Det var en sån här knappa-in-ditt-nummer-så-ringer-vi-upp-telefon. Jag lyckades knappa galet första gången, så jag la på och gjorde om proceduren. Jag var på jobbet, så jag lämnade mitt mobilnummer.

Tydligen hade den första knappningen ändå registrerats, fast utan telefonnummer. På utsatt tid ringde en barnmorska upp mig på mobilen, och sa "Du hade inte lämnat nåt nummer, så jag gick på ditt personnummer och hittade ditt hemnummer, så jag har ringt och pratat med din sambo. Jag förstår att du lever med en kvinna?"
Hmm, jo. ;)

Hon kommenterade inte detta faktum ytterligare, utan frågade lite smått hur jag mådde. Jag sa att jag var trött och att jag mådde illa, inte bara på morgnarna, utan då och då under dagarna. Det var väldigt vanligt, sa hon.

Hon frågade vilka dagar vi gjort provrörsbefruktningen, och vi bestämde till slut att vi ska komma dit på inskrivning den 14 februari. Det kommer att ta en dryg timme.

Idag berättade vi den glada nyheten för några av våra närmaste killkompisar och de tyckte det var jättekul! De blev förvånade, men ändå inte. :)

Bara en väg ut

I dag ringde jag till Akademiska i Uppsala för att undersöka våra alternativ.

Första frågan var hur många försök vi egentligen kommer att få.
Barnmorskan som jag pratade med tog reda på att vår läkare i måndags fått beskedet av vår läkare i hemstaden att vi tyvärr bara kommer att få tre försök. Och han rekommenderar att vi nu förbereder oss för IVF, alltså provrörsbefruktning.

Inget roligt besked alltså. Bara för att vi bor i snåla Sörmland, så får vi inte samma rättigheter som de allra flesta andra i Sverige.

Vår andra fråga var om det finns möjlighet att själva betala för extra inseminationsförsök, innan vi gör våra gratis IVF-försök. Barnmorskan kollade med sin chef, och meddelade sedan att det inte är möjligt. De har helt enkelt för få donatorer. Om vi ville betala för extra inseminationer fick vi göra det i - Umeå. Nära och smidigt...

Alltså blev inseminationsförsöket den 10 oktober både det första och det sista. Nu blir det provrörsbefruktning.

Nu kan vi bara sitta och vänta på en kallelse till uppstartsmöte. Förhoppningsvis blir det före jul. Men inte säkert.

På detta möte kommer vi att få en tidsplan för hur det hela ska gå till. Sen är det dags att börja spraya i sig hormoner med hjälp av nässpray. Vilket kommer att göra att aktiviteten i äggstockarna stannar av och jag kan komma att känna mig som att jag hamnar i klimakteriet. Deppig och tung i huvudet. Kul.

Sen ska jag börja ta sprutor, typ insulinpennor, på mig själv. Under tiden ska det tas blodprov och göras ultraljud, men det kan jag tack och lov sannolikt göra i hemstaden.

Sen får vi en tid för äggutplock, och ett par dar senare ska de befruktade äggen in i kroppen igen.

Det hela tar ungefär en menscykel. Så tidigast i januari kan jag hoppas på att bli gravid.

Känns jobbigt. Men det är väl bara att gilla läget.

I morrn gäller det!

I morse visade ägglossningstestet positivt! Så morgon bär det av till Akademiska. :)
Spännande!

Tidigare inlägg