Tapetfrossa
De senaste nätterna har Vidar varit lite svår. Han ammar bara så länge det kommer mycket mjölk, sen släpper han och blir gnällig. Och sen har han svårt att komma till ro efter maten. Vi intalar oss att det beror på tillväxtperioden, och oroar oss inte, men det gör ju nätterna lite jobbigare. Både för mig som måste vara vaken längre varje amningstillfälle, och för Maria som ofta måste upp och jobba tidigt på morgnarna, efter att ha vaknat flera gånger under natten.
Men när man haft en jobbig natt, och på morgonkvisten tittar ner i spjälsängen och möts av en storleende pojke, då är tröttheten som bortblåst, och hjärtat smälter. :)
I går var vi ute på "turné" igen. Vi hade sovit på landet och åkte in till stan vid lunch.
Stannade till en stund hemma i lägenheten för att stuva om saker och barn.
Barnvagnspromenad till järnvägsstationen där vi bjöds på blåbärspaj och Maria fick massage medan jag kollade på tv och Vidar sov i vagnen.
Sen ner på stan och lunch på creperiet tillsammans med Marias mamma och syster.
En sväng till KappAhl för inköp av fler pyjamaser (Vidde har en tendens att kräkas ner de två han har, och vi har ingen möjlighet att tvätta varannan dag...) och sockar, och ett besök på Axelsson där Marias mamma skulle köpa en jacka och det slutade med att jag också köpte en. (På Axelsson! En butik jag aldrig ens går in i annars...) Det gällde att passa på, det blir inte så mycket klädshoppande för egen del nuförtiden.
Sen promenad hem igen och iväg med bilen till Flügger för att kolla tapeter. Vi har fått tapetkatalogen från målaren, men det fanns ytterligare en som vi får välja ur, som man själv får hämta på färgaffären. Smidigt...
På Flügger blev vi givetvis kvar en halv evighet, i vår strävan att hitta en fondtapet som vi båda gillar, och dessutom en tapet som passar till fonden. Inte lätt i de kataloger som stod till buds... Men vi kunde i alla fall se tapeterna på lite större prover än i katalogerna, och kunde avfärda en del som vi tidigare tittat ut, och hittade några nya som vi inte tänkt på förut. Men än återstår en hel del funderande innan vi bestämt oss, känns det som...
Till slut tyckte Vidar att det var urtrist att kolla på tapeter, och personalen ville stänga butiken, så vi åkte hem. :)
Men när man haft en jobbig natt, och på morgonkvisten tittar ner i spjälsängen och möts av en storleende pojke, då är tröttheten som bortblåst, och hjärtat smälter. :)
I går var vi ute på "turné" igen. Vi hade sovit på landet och åkte in till stan vid lunch.
Stannade till en stund hemma i lägenheten för att stuva om saker och barn.
Barnvagnspromenad till järnvägsstationen där vi bjöds på blåbärspaj och Maria fick massage medan jag kollade på tv och Vidar sov i vagnen.
Sen ner på stan och lunch på creperiet tillsammans med Marias mamma och syster.
En sväng till KappAhl för inköp av fler pyjamaser (Vidde har en tendens att kräkas ner de två han har, och vi har ingen möjlighet att tvätta varannan dag...) och sockar, och ett besök på Axelsson där Marias mamma skulle köpa en jacka och det slutade med att jag också köpte en. (På Axelsson! En butik jag aldrig ens går in i annars...) Det gällde att passa på, det blir inte så mycket klädshoppande för egen del nuförtiden.
Sen promenad hem igen och iväg med bilen till Flügger för att kolla tapeter. Vi har fått tapetkatalogen från målaren, men det fanns ytterligare en som vi får välja ur, som man själv får hämta på färgaffären. Smidigt...
På Flügger blev vi givetvis kvar en halv evighet, i vår strävan att hitta en fondtapet som vi båda gillar, och dessutom en tapet som passar till fonden. Inte lätt i de kataloger som stod till buds... Men vi kunde i alla fall se tapeterna på lite större prover än i katalogerna, och kunde avfärda en del som vi tidigare tittat ut, och hittade några nya som vi inte tänkt på förut. Men än återstår en hel del funderande innan vi bestämt oss, känns det som...
Till slut tyckte Vidar att det var urtrist att kolla på tapeter, och personalen ville stänga butiken, så vi åkte hem. :)
Kalaspojke
I går slog Vidar partyrekord - två kalas på en dag!
Först dop. Det var Marias kompis Annis dotter Ellinor som döptes i Lilla Malma kyrka i Malmköping:
(Klicka för större bild.)
Vidar sov sig igenom hela dopet i kyrkan, liggande i vagnsinsatsen:
(Klicka för större bild.)
Sen sov han hela mottagningen efteråt, i bärselen:
(Klicka för större bild.)
Annis och Ellinor.
Rebecka med Vidar och Åsa som tjuvtränar på mammarollen med Ellinor. :)
Lite diskret amning. Bara fossingarna avslöjar
vad som döljer sig under filten. :)
Och så här söt var vår gosse i bilen på vägen hem. :)
När vi kom tillbaka till Eskilstuna åkte vi direkt till Myrtorp och gratulerade Rebeckas kusin Sofia som fyller 30. Till slut blev allt kalasande för mycket för Vidar, som ganska tydligt signalerade att han ville åka hem...
I dag var vi på nytt besök på BVC. Gissningen att Vidde gått upp till 5,5 kilo stämde nästan. 5410 gram stannade vågen på. Och 59,9 cm lång har han blivit! Dags att ta fram kläderna i storlek 62 inom kort.
Vidar var tyvärr inte lika snäll hos barnmorskan som han var i går. Han sov förvisso i vagnen hela vägen dit och hem, men skrek i högan sky under hela besöket...
Först dop. Det var Marias kompis Annis dotter Ellinor som döptes i Lilla Malma kyrka i Malmköping:
(Klicka för större bild.)Vidar sov sig igenom hela dopet i kyrkan, liggande i vagnsinsatsen:
(Klicka för större bild.)Sen sov han hela mottagningen efteråt, i bärselen:
(Klicka för större bild.)Annis och Ellinor.
Rebecka med Vidar och Åsa som tjuvtränar på mammarollen med Ellinor. :)
Lite diskret amning. Bara fossingarna avslöjar
vad som döljer sig under filten. :)
Och så här söt var vår gosse i bilen på vägen hem. :)
När vi kom tillbaka till Eskilstuna åkte vi direkt till Myrtorp och gratulerade Rebeckas kusin Sofia som fyller 30. Till slut blev allt kalasande för mycket för Vidar, som ganska tydligt signalerade att han ville åka hem...
I dag var vi på nytt besök på BVC. Gissningen att Vidde gått upp till 5,5 kilo stämde nästan. 5410 gram stannade vågen på. Och 59,9 cm lång har han blivit! Dags att ta fram kläderna i storlek 62 inom kort.
Vidar var tyvärr inte lika snäll hos barnmorskan som han var i går. Han sov förvisso i vagnen hela vägen dit och hem, men skrek i högan sky under hela besöket...
Hon hade - vaddå? - på magen
I dag fick nog grannarna här se en lustig syn. Vi är hundvakter ett par dagar, Jerry är på besök (han som satte sig på Vidar förra helgen, remember? Se inlägg längre ner annars.). Maria jobbade på förmiddagen så det föll på min lott att rasta honom. Pallade inte att mecka ihop vagnen bara för det. (Underredet står i cykelförrådet.) Så jag tog Vidar i bärselen och svepte in hela paketet i den tillhörande filten. Varpå det såg ut som att jag bar runt på - ja jag vet inte vad - en stor säck kanske - på magen. Nåja, lite ska de väl ha att fundera på, våra grannar. ;)
I eftermiddags var vi en sväng till Julita och deras (hyfsat tidiga) julmarknad. Nu fick Vidde åka vagn och det gick hur bra som helst, förutom att Maria och jag fick turas om att gå in i de små bodarna med trappsteg upp till sina smala dörrar.
Vidde själv vet nog inte ens om att han varit i Julita, eftersom han sov hela tiden, inklusive resan dit och hem. Trots det var det inga problem att natta honom vid 21-tiden i kväll. Gullunge! :)
Vi kom hem med allehanda prylar, mest ätbara. Rökt kalkon, kalkonkorv, marsipangrisar, glögg, salta mandlar, rökt regnbåge - och en doppresent som lilla Ellinor ska få i morgon. :) (Dock ej ätbar...)
I eftermiddags var vi en sväng till Julita och deras (hyfsat tidiga) julmarknad. Nu fick Vidde åka vagn och det gick hur bra som helst, förutom att Maria och jag fick turas om att gå in i de små bodarna med trappsteg upp till sina smala dörrar.
Vidde själv vet nog inte ens om att han varit i Julita, eftersom han sov hela tiden, inklusive resan dit och hem. Trots det var det inga problem att natta honom vid 21-tiden i kväll. Gullunge! :)
Vi kom hem med allehanda prylar, mest ätbara. Rökt kalkon, kalkonkorv, marsipangrisar, glögg, salta mandlar, rökt regnbåge - och en doppresent som lilla Ellinor ska få i morgon. :) (Dock ej ätbar...)
Växtvärk?
Det har varit lite dåligt med kommentarer här i bloggen på sistone! (Caroline håller stilen dock, trots egen nyföding!) Ni som är här och läser (och vi vet att det är fler än Caroline! ;) får mer än gärna lämna ett litet hej! :)
Maria gjorde om nattningsbravaden i går kväll, och la ner en tjurig Vidar i sängen och han blev genast lugn, även om han inte somnade direkt. Han måste känna en otrolig trygghet i sin säng, vilket ju är fantastiskt skönt.
I natt behövde jag bara amma honom vid 1, 4 och 7, skönt.
Annars har han varit fortsatt ganska grinig i dag. Ammar bara en stund innan han släpper och börjar skrika. Om man inte hade en aning om vad som var fel skulle det vara väldigt frustrerande, men i går kväll läste jag en stump i Katerina Janouchs bok "Första året". Så här skriver hon om sin dotter Ingrid, 6 veckor (precis som Vidar är nu):
"Nu börjar damen visa humör. Främst på kvällen. Hon är glupsk och hungrig och det är som om mjölken inte räcker till. Hon har en tillväxtperiod, vill äta nästan hela tiden. Det betyder att hon måste äta ofta för att få igång en mjölkproduktion som matchar hennes allt större bebiskropp. Hon fäktar med armarna och blir arg om hon inte får mat direkt."
Jag känner igen vartenda ord! Så jag låter Vidar äta så ofta han vill. Även om det var bara en kvart sen sist.
Men ibland är det ju som sagt inte helt lätt att amma heller, trots att han verkar hungrig. Men då tar jag till ett annat knep från Katerinas bok - gåamning! Bara man reser sig upp och går runt lite med killen så kan han plötsligt äta hur bra som helst! Det är som om han behöver lite rytm för att få matro.
Men då kommer vi till ytterligare ett "problem". Jag har läst angående träning efter förlossningen, att man ska vara varsam med övningar som belastar handlederna, eftersom man (av nån anledning) är överrörlig i handlederna efter en förlossning. Finns det något som frestar på handlederna så mycket som att bära runt på en bebis? Don't think so. Men vad gör man. En ammande, mätt och nöjd bebis är värd rätt mycket smärta i armarna...
Maria gjorde om nattningsbravaden i går kväll, och la ner en tjurig Vidar i sängen och han blev genast lugn, även om han inte somnade direkt. Han måste känna en otrolig trygghet i sin säng, vilket ju är fantastiskt skönt.
I natt behövde jag bara amma honom vid 1, 4 och 7, skönt.
Annars har han varit fortsatt ganska grinig i dag. Ammar bara en stund innan han släpper och börjar skrika. Om man inte hade en aning om vad som var fel skulle det vara väldigt frustrerande, men i går kväll läste jag en stump i Katerina Janouchs bok "Första året". Så här skriver hon om sin dotter Ingrid, 6 veckor (precis som Vidar är nu):
"Nu börjar damen visa humör. Främst på kvällen. Hon är glupsk och hungrig och det är som om mjölken inte räcker till. Hon har en tillväxtperiod, vill äta nästan hela tiden. Det betyder att hon måste äta ofta för att få igång en mjölkproduktion som matchar hennes allt större bebiskropp. Hon fäktar med armarna och blir arg om hon inte får mat direkt."
Jag känner igen vartenda ord! Så jag låter Vidar äta så ofta han vill. Även om det var bara en kvart sen sist.
Men ibland är det ju som sagt inte helt lätt att amma heller, trots att han verkar hungrig. Men då tar jag till ett annat knep från Katerinas bok - gåamning! Bara man reser sig upp och går runt lite med killen så kan han plötsligt äta hur bra som helst! Det är som om han behöver lite rytm för att få matro.
Men då kommer vi till ytterligare ett "problem". Jag har läst angående träning efter förlossningen, att man ska vara varsam med övningar som belastar handlederna, eftersom man (av nån anledning) är överrörlig i handlederna efter en förlossning. Finns det något som frestar på handlederna så mycket som att bära runt på en bebis? Don't think so. Men vad gör man. En ammande, mätt och nöjd bebis är värd rätt mycket smärta i armarna...
Skrik och sov
I dag har Vidar varit fortsatt gnällig när det gäller amningen. I morse fick jag amma honom kl 4,5,6,7,8... (D.v.s jag är lite trött just nu...) Under dagen när han ammat så har han ätit en stund och sen bara börjat skrika och bara velat äta några sekunder i taget. Jag har då bytt bröst och då har det gått bättre. Alltså verkar det som att han äter slut på det ena. Att jag inte har tillräckligt med mjölk... Hoppas att det bara är tillfälligt.
Som kompensation för amningsgnället har Vidar sovit en del i dag. Först i vagnen under en promenad i höstsolen, sen en stund i spjälsängen (tillsammans med Cesar!) och till sist ett tag i babysittern.
Hej hej, här ligger jag och trynar tillsammans med Cesar.
Nyss kom Maria hem och fick fömånen att ta över en tokgastande pojk. Strax blir det matning med nappflaska, hoppas att det hjälper lite...
Som kompensation för amningsgnället har Vidar sovit en del i dag. Först i vagnen under en promenad i höstsolen, sen en stund i spjälsängen (tillsammans med Cesar!) och till sist ett tag i babysittern.
Hej hej, här ligger jag och trynar tillsammans med Cesar.
Nyss kom Maria hem och fick fömånen att ta över en tokgastande pojk. Strax blir det matning med nappflaska, hoppas att det hjälper lite...
Vidde - ett nattningsfenomen
Nog för att Vidar alltid varit oförskämt lätt att natta, men i kväll tog nog priset.
Han har varit rätt gnällig hela dagen. Har inte velat amma ordentligt, utan efter en stund började han skrika och ville inte ta bröstet mer än några sekunder åt gången, med skrik däremellan.
Jag börjar tro att han kommit in i nån ny tillväxtperiod, när mjölken jag har inte räcker till för det han vill ha och behöver.
När vi var på massage skrämde han slag på både massösens terrier och psykolog+patient i rummet intill med sitt gastande, när jag försökte amma honom.
I kväll hjälpte det inte ens att gå runt med honom i bärselen - han som annars brukar älska det och somna direkt.
Han låg några stunder i sin nya fina babysitter, men snart började han protestera igen.
Så när jag hade ammat honom för nån timme sen och han ändå inte ville komma till ro, utan bara gnölade när jag bar runt honom, så sa Maria "Du ska inte testa att lägga honom?"
Ha! tänkte jag. Försöka lägga en skrikande unge i spjälsängen och få honom att sova? Troligt...
Men jag gjorde ett försök.
Och så fort han kom ner i sängen blev han tyst. Och när nappen kom in i munnen och jag smekte honom över huvudet så började ögonlocken se tunga ut.
En släckt lampa och en avstängd tv senare kunde vi ägna oss åt lite kvällspyssel i lugn och ro.
Nu ska vi sova, och Vidde ligger fortfarande (dock inte sovande än) i sin säng och är underbar.
Han har varit rätt gnällig hela dagen. Har inte velat amma ordentligt, utan efter en stund började han skrika och ville inte ta bröstet mer än några sekunder åt gången, med skrik däremellan.
Jag börjar tro att han kommit in i nån ny tillväxtperiod, när mjölken jag har inte räcker till för det han vill ha och behöver.
När vi var på massage skrämde han slag på både massösens terrier och psykolog+patient i rummet intill med sitt gastande, när jag försökte amma honom.
I kväll hjälpte det inte ens att gå runt med honom i bärselen - han som annars brukar älska det och somna direkt.
Han låg några stunder i sin nya fina babysitter, men snart började han protestera igen.
Så när jag hade ammat honom för nån timme sen och han ändå inte ville komma till ro, utan bara gnölade när jag bar runt honom, så sa Maria "Du ska inte testa att lägga honom?"
Ha! tänkte jag. Försöka lägga en skrikande unge i spjälsängen och få honom att sova? Troligt...
Men jag gjorde ett försök.
Och så fort han kom ner i sängen blev han tyst. Och när nappen kom in i munnen och jag smekte honom över huvudet så började ögonlocken se tunga ut.
En släckt lampa och en avstängd tv senare kunde vi ägna oss åt lite kvällspyssel i lugn och ro.
Nu ska vi sova, och Vidde ligger fortfarande (dock inte sovande än) i sin säng och är underbar.
Nya spännande prylar
I måndags gjorde vi en utflykt till Sparreholm för Blocket-inköp av babysitter och babygym. Babysittern har en båge med Nalle Puh, Tiger och Nasse hängande i, så att Vidar har nåt att titta på när han sitter där. Den andra sittern har vi nu tagit ut till landet, så slipper vi släpa den i bilen varje gång vi ska dit...<--- Vidde i nya babysittern (klicka för större bild)
Babygymmet är precis likadant som min syssling Annas dotter Julia har. Och det gillade ju Vidar när han var där och hälsade på! Han är fortfarande för liten för att krypa runt och känna på alla saker, men han kan ligga på rygg och kika på sakerna som hänger.
Vidde bjuder på ett smajl i babygymmet! :)
I måndags var vi också hos fotografen och tog bild till tidningarna. Så håll utkik i Folket och Eskilstuna-Kuriren framöver! :)
I dag var min kompis Camilla här på besök med sin lilla dotter Filippa, som är exakt två veckor yngre än Vidar. Och hon såg så liten ut! Har Vidde verkligen varit så liten? ;) Vi gick en skön höstpromenad runt Vilsta och jag hoppas att vi kommer att träffas oftare under hösten.
<--- Filippa (klicka för större bild)
Det känns verkligen att Vidar blivit större. Han är både längre och tyngre, och är verkligen "med" nu. Han bjussar på leenden när han är på gott humör och man pratar med honom, och han utstöter förnöjda små tjut som är jättehärliga! :)
Gammal möter ung
I dag var Vidar på besök hos mormor Laila, morfar Nisse och moster Karin i Skogstorp.
Och 16-årige Jerry. Som trots att han är (tror mattar och husse) både blind och döv, så var han väldans nyfiken på nykomlingen i familjen.
Så här gick det:
Hmm, vad är det här då?
Bäst att nosa efter och kolla.
Nä, som jag trodde, inget särskilt att bry sig om.
Och 16-årige Jerry. Som trots att han är (tror mattar och husse) både blind och döv, så var han väldans nyfiken på nykomlingen i familjen.
Så här gick det:
Hmm, vad är det här då?
Bäst att nosa efter och kolla.
Nä, som jag trodde, inget särskilt att bry sig om.
Kläder, bad och gos
Här är de härliga kläderna vi köpte på HM härom dagen. En monsterpyjamas,
och en appyjamas, som jag tycker att man lika gärna kan använda som "dagkläder".
Här softar Vidde, Rebecka och Crasse i soffan. :)
Vidar påklädd och nappad, redo för barnvagnspromenad.
Maria och Vidde gosar.
Ibland är det upptaget när Vidar ska lägga sig i sin säng...
Word!
Första badet i badkaret härom dagen (för Vidde alltså, inte för Maria...).
Vidar trivdes som fisken i vattnet, bokstavligt talat!
Små plagg svåra att motstå
I går var Vidar på besök på sin ena mammas arbetsplats, Folket. Det var rena barnkalaset där, eftersom en annan kollega också hade med sig sina två barn. Alla utom Vidar fick tårta och bulle, men Vidar fick å andra sidan paket. En jättefin mobil i trä med flygplan och helikoptrar som nu hänger över skötbordet, och en body och velourbyxor i retrofärger. :)Efteråt gick vi en sväng på stan. Och det är ju väldigt svårt att inte dras in på alla affärers barnavdelningar. Och väl där är det ju fullständigt omöjligt att inte charmas av alla otroligt söta babykläder. Och givetvis vill man ju ta med sig åtminstone några stycken av dem hem... Den här gången var det HM som fick besök, och jag kunde inte motstå bland annat en störtskön pyjamas med monstermotiv. Bilder kommer kanske senare.
I kväll var Kalle och Chris på besök och höll mig sällskap medan Maria var på firmafest (med kameran, det är därför jag inte kan bjuda på bilder av kläderna...). Vidar höll sig lugn och snäll nästan hela tiden. Han gillar helt enkelt att umgås med lite fler/andra människor än bara sina mammor hela tiden. ;)
Just nu ligger han och sover sött i sin spjälsäng. Han är faktiskt helt underbar att natta, det går hur bra som helst. Kanske har vi gjort det lite "lätt" för oss, genom att lägga honom i sängen när han redan somnat, t.ex. i famnen efter amning. Men ikväll sov han faktiskt inte när jag la honom, utan hade just bytt blöja och satt på honom pyjamasen. Men det fungerade utmärkt ändå. Släcka lampan, ner i spjälsängen, i med nappen, och sen tassade jag omkring lite i rummet en stund och plockade undan ren tvätt. Då somnade han till mina trygga ljud.
Men snart lär han väl vakna igen och vilja ha mat. Oftast vaknar han kl 1, 4, 6, 7 och 9 och vill bli matad, oavsett när han blir nattad, och oavsett hur mycket han sovit under dagen. Ja, lite konstiga intervaller där på morgonen, men så brukar det faktiskt vara...
Nödvändiga listan
Med drygt fem veckors erfarenhet av att vara småbarnsförälder kommer här vår ultimata lista över nödvändiga prylar (utan inbördes ordning):
Nappar - ju sötare/coolare motiv desto effektivare!
Babysitter - var gör man annars av sitt gryn hela dagarna?
Svängbart framhjul på vagnen - förutsättning för rallykörning i mataffären
Bärsele - kan trösta den tjurigaste Vidde, och är oumbärlig när man vill slippa vagnen
Mobil (inte en sån man ringer i, som iofs också är oumbärlig) - finfin distraktion t.ex. vid blöjbyte
Amningsbehå - kommentar överflödig
Amningskupor - så att man slipper tvätta behån fyra gånger om dagen
Mjölkuppsamlare - hindrar mjölksjö i sängen varje natt
To be continued...
Nappar - ju sötare/coolare motiv desto effektivare!
Babysitter - var gör man annars av sitt gryn hela dagarna?
Svängbart framhjul på vagnen - förutsättning för rallykörning i mataffären
Bärsele - kan trösta den tjurigaste Vidde, och är oumbärlig när man vill slippa vagnen
Mobil (inte en sån man ringer i, som iofs också är oumbärlig) - finfin distraktion t.ex. vid blöjbyte
Amningsbehå - kommentar överflödig
Amningskupor - så att man slipper tvätta behån fyra gånger om dagen
Mjölkuppsamlare - hindrar mjölksjö i sängen varje natt
To be continued...
Återträff
I dag har Vidar och hans mammor varit på återträff med föräldragruppen, och träffat en massa färska bebisar. Fast färskast av alla var Vidar själv, eftersom flera av de andra fötts för tidigt, medan Vidde helst ville stanna kvar i magen för evigt...
Nu var det betydligt enklare att prata med de andra paren. När alla (eller i alla fall hälften av oss) gick runt med stora magar fanns det inte lika mycket att snacka om som nu, när vi har varsin guldklimp att jämföra.
Och alla hade en hel del att berätta om sina förlossningar och den första tiden därefter. En hade inte fattat att hon haft värkar hemma och var öppen 9 cm när hon kom in och en hade blivit snittad akut eftersom hennes lilla tjej var lite för slö för att ta sig ut av sig själv. Alla de andra fyra paren i gruppen hade fått flickor!
De senaste dagarna har Vidar börjat bjuda oss på några små smajl! Medvetna, alltså. De han levererat tidigare har nog mest berott på magknip... Men nu ler han liksom med hela ansiktet, och fokuserar blicken på oss. Härligt! :)
I dag rann också den första tåren nerför Vidars kind när han gallskrek.
Man märker verkligen att Vidde är mer närvarande nu, kan fokusera blicken och har så smått börjat jollra när han ligger vaken. Han har också blivit riktigt stark både i armar och ben, och kan hålla huvudet uppe låga stunder.
Nu var det betydligt enklare att prata med de andra paren. När alla (eller i alla fall hälften av oss) gick runt med stora magar fanns det inte lika mycket att snacka om som nu, när vi har varsin guldklimp att jämföra.
Och alla hade en hel del att berätta om sina förlossningar och den första tiden därefter. En hade inte fattat att hon haft värkar hemma och var öppen 9 cm när hon kom in och en hade blivit snittad akut eftersom hennes lilla tjej var lite för slö för att ta sig ut av sig själv. Alla de andra fyra paren i gruppen hade fått flickor!
De senaste dagarna har Vidar börjat bjuda oss på några små smajl! Medvetna, alltså. De han levererat tidigare har nog mest berott på magknip... Men nu ler han liksom med hela ansiktet, och fokuserar blicken på oss. Härligt! :)
I dag rann också den första tåren nerför Vidars kind när han gallskrek.
Man märker verkligen att Vidde är mer närvarande nu, kan fokusera blicken och har så smått börjat jollra när han ligger vaken. Han har också blivit riktigt stark både i armar och ben, och kan hålla huvudet uppe låga stunder.
Vidar har fått en till kompis!
Inatt klockan 4.29 sa Teddie Linus Lejonhjärta hej till världen och vi gratulerar hans föräldrar Caroline och Johan! Vi är så glada för er skull.
Och Vidar är glad att han fått en till liten kompis som han kan busa med. Många kramar till er!
Och Vidar är glad att han fått en till liten kompis som han kan busa med. Många kramar till er!
På besök hos bryllingen
Nytt besök hos barnmorskan idag. Vidar är snart uppe i fem pannor. Han väger 4980 gram och är 57,8 cm lång. Från och med nu ska vi bara gå varannan vecka till BVC.
I helgen har vi varit hos mina föräldrar på landet, och Vidar har träffat lite släktingar. Bland annat sin nya brylling (pyssling?) Julia. Julias mamma och jag är sysslingar, sen får ni benämna Vidars och Julias släktskap hur ni vill...
Vidar och Julia i babygymmet.
I lördags var vi på Strängnäs tingeltangel-och-kokosbollsmarknad (kallas oftast bara Strängnäs Marknad). Där satte vi den nya bärselen på prov. Maria bar Vidar i den hela tiden, och det gick hur bra som helst! Skönt att slippa vara några av dem som drog runt på otympliga liggvagnar i trängseln...
Maria och Vidar i bilen på väg till Strängnäs.
När vi gick på café var enda gången vi saknade vagnen. Var skulle vi göra av Vidar? Jo, i fönstret förstås!
Där fick han ligga på bärskyddet (typ en filt med vattenavstötande tyg på ena sidan och fleece på andra sidan, som kan knytas runt bärselen om det är kallt eller blåser) medan vi andra fikade.
Vad tar ni för bebin där i fönstret?
Moster Teresa var också på besök över helgen och passade på att gosa med Vidde.
Teresa och Vidar.
Vidar har blivit större. Men är fortfarande inte så stor...
Helt bedårande liten pojke. :)
... Men ibland undrar man vilken planet han kommer ifrån. ;)
Till sist några härliga höstbilder:
Höstvy över Husby.
Höstvy över Idö.
I helgen har vi varit hos mina föräldrar på landet, och Vidar har träffat lite släktingar. Bland annat sin nya brylling (pyssling?) Julia. Julias mamma och jag är sysslingar, sen får ni benämna Vidars och Julias släktskap hur ni vill...
Vidar och Julia i babygymmet.
I lördags var vi på Strängnäs tingeltangel-och-kokosbollsmarknad (kallas oftast bara Strängnäs Marknad). Där satte vi den nya bärselen på prov. Maria bar Vidar i den hela tiden, och det gick hur bra som helst! Skönt att slippa vara några av dem som drog runt på otympliga liggvagnar i trängseln...
Maria och Vidar i bilen på väg till Strängnäs.
När vi gick på café var enda gången vi saknade vagnen. Var skulle vi göra av Vidar? Jo, i fönstret förstås!
Där fick han ligga på bärskyddet (typ en filt med vattenavstötande tyg på ena sidan och fleece på andra sidan, som kan knytas runt bärselen om det är kallt eller blåser) medan vi andra fikade.
Vad tar ni för bebin där i fönstret?
Moster Teresa var också på besök över helgen och passade på att gosa med Vidde.
Teresa och Vidar.
Vidar har blivit större. Men är fortfarande inte så stor...
Helt bedårande liten pojke. :)
... Men ibland undrar man vilken planet han kommer ifrån. ;)
Till sist några härliga höstbilder:
Höstvy över Husby.
Höstvy över Idö.
Sömntuta!
Vidar sover äntligen en stund i Rebeckas stooora säng på landet.
I natt var han väldigt duktig. Vi kom i och för sig inte i säng förrän vid halv ett, men sen sov Vidde till fyra, innan han vaknade och ville ha mat och en fräsch blöja. Sen sov han ett par timmar till innan det var dags nästa gång.
Men i natt hände det också för första gången att blöjan läckte (och det var Pampers, ingen budgetblöja). En stor kissfläck hade han på pyjamasen på morgonen, så den åkte i tvättmaskinen och han fick ha en vanlig body sen.
Numera i framsätet
I dag var Vidar och jag på Toyota. De kopplade ur airbagen i framsätet, så numera kan Vidar sitta där i sitt babyskydd. Betydligt trevligare att se varandra när man är ute och åker ensam med honom. Men det blir ju knepigare att t.ex. torka kräk eller stoppa in en tappad napp i hans mun. Antingen måste den som kör göra det, eller så får passageraren göra det från baksätet... Men tydligen är det säkrare för barn att åka i framsätet, så det får väl vara värt sina drygt tusen spänn...
(Den här gången tog det typ en kvart för Toyota att utföra sitt arbete, så de har revanscherat sig lite lite lite...)
(Den här gången tog det typ en kvart för Toyota att utföra sitt arbete, så de har revanscherat sig lite lite lite...)
AD-dropparnas intåg
I dag var Vidar och jag på Sveaplan och handlade lite. Blöjor och sånt. Och så kunde vi inte låta bli Barnens Hus förstås. :) Kollade in en massa olika grejer, men kom hem med en napphållare och en målarbox innehållande bl.a. fingerfärg, som kanske kan användas för att fixa ett hand- och fotavtryck till babyboken.<---- "Diinglis" napphållare.
I går fyllde Vidar 4 veckor, vilket betyder start för AD-droppar. Japp, de gäller tydligen fortfarande, precis som när man själv var barn. Jag har för mig att jag gillade dem och försökte tigga åt mig några när lillasyster fick.
Barnmorskan tyckte att man skulle ge dem vid samma tidpunkt varje dag, för att lättare komma ihåg dem. Vi valde frukosten, men det hjälpte inte. Redan i dag glömde vi... Jag kom på det ikväll och skulle ge Vidar dem ensam. I går hjälptes vi åt - Maria höll Vidar still och såg till att hans mun var öppen, och jag droppade ner vitaminerna i munnen.
I dag skulle jag testa samma grej ensam.
Med en nyvaken vilt skrikande pojk.
Det gick inte så bra. Dropparna hamnade överallt utom i hans mun.
Men en kiwisked kom till min räddning. En liten långsmal sked i plast. Jag droppade på sex droppar på skeden och stoppade in den i hans mun. Slurp! Gallskriken tystnade tvärt och han verkade verkligen gilla smaken!
Växer så det knakar
Som Maria skrev i en kommentar till förra inlägget, så vägde Vidar 4.620 gram på BVC i måndags. Han är nu 57,6 cm lång och huvudet är 39,1 cm i omkrets. Barnmorskan tyckte att han växer bra (fattas bara annat), men kurvan för huvudomfånget har fortfarande inte stabiliserat sig sen hans bula försvann, så vi ska dit nästa måndag igen. Sen blir det besök varannan vecka.
Han är fortfarande finnig som värsta tonåringen, den stackaren... (Vi hoppas att det betyder att han slipper finnar senare i livet. Optimistiskt kanske...)
I går var vi på biblioteket och visade upp nykomlingen för mormor Monicas arbetskamrater. Alla tyckte förstås att Vidde var hemskt söt (trots finnarna...) och han skötte sig exemplariskt genom att sova större delen av tiden. Hans mammor fick till och med ta en fika på Café Sherlock!
Maria har nu köpt nya söta sockar åt storfotingen.
Med Tummen på.
I storlek 6-12 månader.
De var lagom stora...
Han är fortfarande finnig som värsta tonåringen, den stackaren... (Vi hoppas att det betyder att han slipper finnar senare i livet. Optimistiskt kanske...)
I går var vi på biblioteket och visade upp nykomlingen för mormor Monicas arbetskamrater. Alla tyckte förstås att Vidde var hemskt söt (trots finnarna...) och han skötte sig exemplariskt genom att sova större delen av tiden. Hans mammor fick till och med ta en fika på Café Sherlock!
Maria har nu köpt nya söta sockar åt storfotingen. Med Tummen på.
I storlek 6-12 månader.
De var lagom stora...
Starka ben
I dag är det dags för besök på BVC igen. Gissningsvis väger Vidar över 4,5 kg nu. Han äter ungefär var tredje timme under natten, men mot morgonen (typ kl 6) blir han hungrigare och vill ha mat varje timme...
När vi är hemma ligger han ofta i en babysitter, som fällts ner till horisontalläge. Nu har han lärt sig att svinga fart på sittern alldeles själv, genom att sparka med benen, så då slipper vi vagga honom. :)
Vidar sparkar loss i babysittern.
Varje dag låter vi honom ligga på mage på en filt på golvet, för att öva upp "krypmusklerna" lite. Benen är det inget fel på, men huvudet är lite svårt att lyfta, och armarna hänger mest längs sidorna. Så han sparkar som en galning men kommer ingenstans, och till slut blir han skitarg... Vi brukar säga att det ser ut som att han deltar i nån gren i Paralympics. ;)
Matdags.
Tack vare den oumbärliga (om man inte vill ha mjölksjö i sängen) mjölkuppsamlaren så sparar jag ihop till en dryg halvdeciliter mjölk varje natt, som jag sparar i nappflaskor i kylskåpet. Sen kan Maria göra en insats med matningen dagen efter. Mycket praktiskt när den vanliga matmaskinen t.ex. vill äta lunch...
Blivande HD-åkare.
Vissa tycker att vi borde skaffa en skinnväst till honom också...
Maria och Vidar kollar på Emil i Lönneberga. Nåja, Maria i alla fall...
När vi är hemma ligger han ofta i en babysitter, som fällts ner till horisontalläge. Nu har han lärt sig att svinga fart på sittern alldeles själv, genom att sparka med benen, så då slipper vi vagga honom. :)
Vidar sparkar loss i babysittern.
Varje dag låter vi honom ligga på mage på en filt på golvet, för att öva upp "krypmusklerna" lite. Benen är det inget fel på, men huvudet är lite svårt att lyfta, och armarna hänger mest längs sidorna. Så han sparkar som en galning men kommer ingenstans, och till slut blir han skitarg... Vi brukar säga att det ser ut som att han deltar i nån gren i Paralympics. ;)
Matdags.
Tack vare den oumbärliga (om man inte vill ha mjölksjö i sängen) mjölkuppsamlaren så sparar jag ihop till en dryg halvdeciliter mjölk varje natt, som jag sparar i nappflaskor i kylskåpet. Sen kan Maria göra en insats med matningen dagen efter. Mycket praktiskt när den vanliga matmaskinen t.ex. vill äta lunch...
Blivande HD-åkare.
Vissa tycker att vi borde skaffa en skinnväst till honom också...
Maria och Vidar kollar på Emil i Lönneberga. Nåja, Maria i alla fall...
Finnpajsare och namnsdagsbarn
I dag har Vidar sin första namnsdag. Han heter ju Vidar Frans Viktor. Frans efter Marias morfar, och morfarsfar. Viktor efter Rebeckas mormorsfar. Namnsdagen firades med kanelbullar (det är ju Kanelbullens dag i dag också!) som Marias familj kom och bjöd på. Men namnsdagsbarnet själv fick ju förstås inte smaka...
Vidde har gjort ett snabbkliv in i puberteten - han har nämligen fått en massa finnar över hela ansiktet och i håret! Barnmorskan säger att det beror på hormoner och bröstmjölken. Jag träffade på en kollega i dag som fick en dotter i somras. Hon hade också haft finnar, men de hade försvunnit nu. Det låter ju skönt. Men Marias syster har hört att finnarna kan bero på att den ammande mamman ätit choklad. Aj då...
Finnig tonårsbebis.
Maria försöker trösta ganska missnöjd pojke.
Vidde i sin coola t-shirt.
Vidde har gjort ett snabbkliv in i puberteten - han har nämligen fått en massa finnar över hela ansiktet och i håret! Barnmorskan säger att det beror på hormoner och bröstmjölken. Jag träffade på en kollega i dag som fick en dotter i somras. Hon hade också haft finnar, men de hade försvunnit nu. Det låter ju skönt. Men Marias syster har hört att finnarna kan bero på att den ammande mamman ätit choklad. Aj då...
Finnig tonårsbebis.
Maria försöker trösta ganska missnöjd pojke.
Vidde i sin coola t-shirt.
Turnédag
I går var hela familjen (utom katterna då) ute på en riktig turné! Vår bil (en Toyota Corolla, ni vet en sån där bil som bara rullar och rullar och aldrig går sönder, och om den gör det så lagar verkstan den på två dagar) som stått på verkstad i Krylbo i två månader (japp månader, inte dagar), var äntligen klar. För att Maria inte skulle behöva åka ensam, och för att jag skulle få se lite annat av världen än lägenheten och Konsum, så följde Vidar och jag med upp för att hämta bilen.
Strax före åtta tog vi en taxi till järnvägsstationen, packade in oss själva och barnvagnsunderrede med bilbarnstol (ytterst praktiskt att babyskyddet vi lånat av Tove passar till vår vagn!) på Västeråståget. Bytte i Sala och snabbammade i restaurangvagnen den kvart det tog att åka till Krylbo.
Vidar och Maria på tåget till Krylbo.
Under promenaden till verkstan sa Maria "Tänk om de säger att den inte är klar i alla fall! Då kräver vi att de kör upp både bilen och oss på ett flak och kör ner oss till Eskilstuna!" Maria har nämligen starkt misstänkt att vi råkat ut för ett Macken-syndrom. Alltså att de hela tiden säger att bilen inte är klar på grund av att de tappat bort den!
När vi kom in på verkstan sa vi "Vi skulle hämta vår Corolla som står här".
Och får svaret "Eh, men den är inte klar"!
Say What!?!?
Men det visade sig att de trodde vi menade en annan bil. Vår var klar.
Puh!
<--- Äntligen lagad!
Vi stuvade in vagnen (bara underredet tar upp större delen av bagagutrymmet...), Vidar och oss själva och styrde kosan mot Norberg. Man kan ju inte vara i dessa trakter utan ett besök på Elsa Anderssons! Vi åt en räkmacka medan Vidar sov (det gjorde han större delen av resan, han gillar att vara ute på äventyr!).
Sen for vi vidare till Västerås och den lilla butiken Babydesign som en kvinna har i sin villa. Där provade vi ut och köpte en fin och praktisk bärsele, som även Vidar verkade gilla (japp, han fortsatte sova).
<--- Så här ser selen ut. Det är dock inte vi på bilden. ;)
Efter en snabb burgare på Max åkte vi hem till Eskilstuna och fick oss varsin massage hos Gittan.
Som sagt, en riktig turné!
Strax före åtta tog vi en taxi till järnvägsstationen, packade in oss själva och barnvagnsunderrede med bilbarnstol (ytterst praktiskt att babyskyddet vi lånat av Tove passar till vår vagn!) på Västeråståget. Bytte i Sala och snabbammade i restaurangvagnen den kvart det tog att åka till Krylbo.
Vidar och Maria på tåget till Krylbo.
Under promenaden till verkstan sa Maria "Tänk om de säger att den inte är klar i alla fall! Då kräver vi att de kör upp både bilen och oss på ett flak och kör ner oss till Eskilstuna!" Maria har nämligen starkt misstänkt att vi råkat ut för ett Macken-syndrom. Alltså att de hela tiden säger att bilen inte är klar på grund av att de tappat bort den!
När vi kom in på verkstan sa vi "Vi skulle hämta vår Corolla som står här".
Och får svaret "Eh, men den är inte klar"!
Say What!?!?
Men det visade sig att de trodde vi menade en annan bil. Vår var klar.
Puh!
<--- Äntligen lagad!Vi stuvade in vagnen (bara underredet tar upp större delen av bagagutrymmet...), Vidar och oss själva och styrde kosan mot Norberg. Man kan ju inte vara i dessa trakter utan ett besök på Elsa Anderssons! Vi åt en räkmacka medan Vidar sov (det gjorde han större delen av resan, han gillar att vara ute på äventyr!).
Sen for vi vidare till Västerås och den lilla butiken Babydesign som en kvinna har i sin villa. Där provade vi ut och köpte en fin och praktisk bärsele, som även Vidar verkade gilla (japp, han fortsatte sova).
<--- Så här ser selen ut. Det är dock inte vi på bilden. ;)
Efter en snabb burgare på Max åkte vi hem till Eskilstuna och fick oss varsin massage hos Gittan.
Som sagt, en riktig turné!