Fortsätt gissningstävlingen!
I dag var det dags för besök hos barnmorskan igen. Troligen det näst sista.
Eftersom jag är i vecka 36 gjorde hon det obligatoriska ultraljudet för att kolla att bebben har fixerat sig med huvudet nedåt. Det konstaterade de ju redan på det extra ultraljudet vi gjorde förra veckan. Men de senaste dagarna har jag fått för mig att krabaten "lossnat" och börjat vobbla runt i livmodern igen. Antagligen oroade jag mig för detta mest på grund av att det verkar så otroligt otäckt att göra ett "vändningsförsök" då några barnmorskor ska knåda magen hit och dit för att ungen ska vända sig rätt. Jag som är så himla kittlig skulle bara inte klara av detta...
Men jag behövde inte oroa mig. Huvudet låg nedåt precis som det skulle. På ultraljudsskärmen såg man huvudet (runt med vit kant runt), rumpan (typ en oidentifierbar klump), händerna (nåja, barnmorskan såg dem i alla fall...) och bröstkorgen, med det lilla pickande hjärtat . :)
Nästa vecka ska vi gå och prova ut en Tens-apparat. Det är en massageapparat med kuddar som man fäster på ryggen där man har ont, och sen reglerar man vibrationen i dem med en apparat. Det verkar som en rätt bra smärtlindring tycker jag. Man kan anmvända den både hemma innan förlossningen, och under själva förlossningen. Om man testat den hemma innan, så vet man ju hur den funkar och det kan kännas tryggt när man väl ligger där på förlossningen och har ont...
I en kommentar till förra inlägget startade Caroline en gissningstävling om när knyttet ska titta ut. Fortsätt gärna med fler gissningar! Den som vinner får ... sitta barnvakt. ;)
Eftersom jag är i vecka 36 gjorde hon det obligatoriska ultraljudet för att kolla att bebben har fixerat sig med huvudet nedåt. Det konstaterade de ju redan på det extra ultraljudet vi gjorde förra veckan. Men de senaste dagarna har jag fått för mig att krabaten "lossnat" och börjat vobbla runt i livmodern igen. Antagligen oroade jag mig för detta mest på grund av att det verkar så otroligt otäckt att göra ett "vändningsförsök" då några barnmorskor ska knåda magen hit och dit för att ungen ska vända sig rätt. Jag som är så himla kittlig skulle bara inte klara av detta...
Men jag behövde inte oroa mig. Huvudet låg nedåt precis som det skulle. På ultraljudsskärmen såg man huvudet (runt med vit kant runt), rumpan (typ en oidentifierbar klump), händerna (nåja, barnmorskan såg dem i alla fall...) och bröstkorgen, med det lilla pickande hjärtat . :)
Nästa vecka ska vi gå och prova ut en Tens-apparat. Det är en massageapparat med kuddar som man fäster på ryggen där man har ont, och sen reglerar man vibrationen i dem med en apparat. Det verkar som en rätt bra smärtlindring tycker jag. Man kan anmvända den både hemma innan förlossningen, och under själva förlossningen. Om man testat den hemma innan, så vet man ju hur den funkar och det kan kännas tryggt när man väl ligger där på förlossningen och har ont...
I en kommentar till förra inlägget startade Caroline en gissningstävling om när knyttet ska titta ut. Fortsätt gärna med fler gissningar! Den som vinner får ... sitta barnvakt. ;)
Var är förvärkarna?
Bara fyra dagar kvar på jobbet nu! Och det är rätt tungt att jobba. Särskilt som vi inte har nån soffa eller nån annan stans att lägga sig några minuter när det är jobbigt att bara sitta upp...
Jag har börjat fundera på om jag inte borde ha mer förvärkar... Eller, några över huvud taget. Jag har känt lite sammandragningar enstaka gånger, men inga som jag skulle definiera som värkar. Inte för att jag direkt vet hur såna känns, men man kan kanske föreställa sig... När man läser de här "vecka för vecka"-grejerna så står det typ att "nu känns förvärkarna ännu mer än tidigare". Hmm, ja ja, de kommer väl tids nog.
Jag börjar allt mindre tro på att det verkliga födelsedatumet kommer att inträffa på den planerade Dagen, den 26 augusti. Läste i "På smällen - från A till Bebis" (av Hannah Widell och Ann Söderlund) att olika faktorer kan spela in på hur lång graviditeten blir. Och med tanke på att min mamma gick över tiden med mig och jag har långa menscykler så tyder det på att min graviditet kommer att bli längre än exakt 40 veckor. Dessutom tror ju (nästan) alla att det blir en pojke, och de stannar oftast kvar lite längre i magen. Och så tror jag ju att de räknat fel på beräknat förlossningsdatum också, själv räknade jag ut att det skulle bli 3 september... Så bebisen lär knappast ploppa ut vilken dag som helst nu...
I går träffade jag en nybliven mamma som brukar vicka på mitt jobb. Hennes lilla dotter var fem veckor och hade fått förlösas med akut kejsarsnitt efter nästan tre dygn på förlossningen. Sånt vill man inte vara med om...
Jag har börjat fundera på om jag inte borde ha mer förvärkar... Eller, några över huvud taget. Jag har känt lite sammandragningar enstaka gånger, men inga som jag skulle definiera som värkar. Inte för att jag direkt vet hur såna känns, men man kan kanske föreställa sig... När man läser de här "vecka för vecka"-grejerna så står det typ att "nu känns förvärkarna ännu mer än tidigare". Hmm, ja ja, de kommer väl tids nog.
Jag börjar allt mindre tro på att det verkliga födelsedatumet kommer att inträffa på den planerade Dagen, den 26 augusti. Läste i "På smällen - från A till Bebis" (av Hannah Widell och Ann Söderlund) att olika faktorer kan spela in på hur lång graviditeten blir. Och med tanke på att min mamma gick över tiden med mig och jag har långa menscykler så tyder det på att min graviditet kommer att bli längre än exakt 40 veckor. Dessutom tror ju (nästan) alla att det blir en pojke, och de stannar oftast kvar lite längre i magen. Och så tror jag ju att de räknat fel på beräknat förlossningsdatum också, själv räknade jag ut att det skulle bli 3 september... Så bebisen lär knappast ploppa ut vilken dag som helst nu...I går träffade jag en nybliven mamma som brukar vicka på mitt jobb. Hennes lilla dotter var fem veckor och hade fått förlösas med akut kejsarsnitt efter nästan tre dygn på förlossningen. Sånt vill man inte vara med om...
Mätt och belåten
I dag var vi på ett extra ultraljud för att kolla om bebisen håller måttet. Magens storlek låg ju i underkant på den berömda kurvan.
Det var lite skillnad på detta ultraljud och det förra. Nu såg man nämligen - ingenting! Barnet är ju så stort så det är omöjligt att få en överblick. Vi såg en rund grej med mörka fläckar i och frågade vad det var. Det var tydligen magen, med magsäcken och en njure. Sen visade barnmorskan ett lårben som hon mätte, och man kunde också se ryggraden. Men det var också allt. Huvudet ligger fortfarande nedåt, så det gick inte att se. Och det var ingen risk att vi av misstag skulle se vad det var för kön, och vi hade redan innan gjort klart att vi inte ville veta det utifall barnmorskan skulle råka se det.
Alla mätningar visade att vårt lilla pyre är en riktig medelsvensson. :) 2724 gram väger krabaten och det var alldeles normalstort. Så nu är jag bara nöjd att ha en normalstor bebis i en mage som inte är så jättestor! :) (Även om chefen i dag sa att det såg ut som att jag skulle föda vilken dag som helst...)
I går gjorde jag nåt jag inte gjort sen i typ december - drack öl!
Det var en alkoholfri norsk variant vid namn Munkholm, som vi köpte i Oslo nyligen.
Den smakade riktigt fint, trots att jag normalt sett bara dricker mörkt öl (och de finns sällan som lättöl...). Men jag kanske bara var utsvulten på öl. ;)
Det var lite skillnad på detta ultraljud och det förra. Nu såg man nämligen - ingenting! Barnet är ju så stort så det är omöjligt att få en överblick. Vi såg en rund grej med mörka fläckar i och frågade vad det var. Det var tydligen magen, med magsäcken och en njure. Sen visade barnmorskan ett lårben som hon mätte, och man kunde också se ryggraden. Men det var också allt. Huvudet ligger fortfarande nedåt, så det gick inte att se. Och det var ingen risk att vi av misstag skulle se vad det var för kön, och vi hade redan innan gjort klart att vi inte ville veta det utifall barnmorskan skulle råka se det.
Alla mätningar visade att vårt lilla pyre är en riktig medelsvensson. :) 2724 gram väger krabaten och det var alldeles normalstort. Så nu är jag bara nöjd att ha en normalstor bebis i en mage som inte är så jättestor! :) (Även om chefen i dag sa att det såg ut som att jag skulle föda vilken dag som helst...)
I går gjorde jag nåt jag inte gjort sen i typ december - drack öl!Det var en alkoholfri norsk variant vid namn Munkholm, som vi köpte i Oslo nyligen.
Den smakade riktigt fint, trots att jag normalt sett bara dricker mörkt öl (och de finns sällan som lättöl...). Men jag kanske bara var utsvulten på öl. ;)
Tankar inför förlossningen
Med sex veckor kvar till nedkomst har folk omkring mig börjat fråga om jag oroar mig för förlossningen.
Jag gör faktiskt inte det. Jag försöker inbilla mig att jag ska vara stark, och se till att göra det jag är där för, så snabbt som möjligt.
Antagligen lättare att säga i dag än att genomföra när det är dags... Men ändå.
När man ser på exempelvis "Barnmorskorna" på tv så är det ju väldigt många som ligger och åmar sig och klagar att det gör ont och att de inte orkar och att det aldrig kommer att gå.
Jag ska inte bli sån.
Försöka i alla fall...
Det är klart att det kommer göra ont! Antagligen mer ont än man nånsin varit med om förut, och någonsin kunnat föreställa sig. Men det är ju inte så att det kommer vara för evigt. Och man har inte ont för att man håller på att dö, utan för att man håller på att föda fram ett nytt liv.
Och det är klart att det kommer att gå. Jag har aldrig hört talas om nåt barn som blir kvar i magen!
Så det gäller nog att försöka ha en positiv inställning till det hela.
Dessutom har jag ju Maria med mig. Och henne har jag beordrat att ge mig en smäll på käften och påminna mig om varför jag är där, om jag skulle börja klaga! :)
/Rebecka
Jag gör faktiskt inte det. Jag försöker inbilla mig att jag ska vara stark, och se till att göra det jag är där för, så snabbt som möjligt.
Antagligen lättare att säga i dag än att genomföra när det är dags... Men ändå.
När man ser på exempelvis "Barnmorskorna" på tv så är det ju väldigt många som ligger och åmar sig och klagar att det gör ont och att de inte orkar och att det aldrig kommer att gå.
Jag ska inte bli sån.
Försöka i alla fall...
Det är klart att det kommer göra ont! Antagligen mer ont än man nånsin varit med om förut, och någonsin kunnat föreställa sig. Men det är ju inte så att det kommer vara för evigt. Och man har inte ont för att man håller på att dö, utan för att man håller på att föda fram ett nytt liv.
Och det är klart att det kommer att gå. Jag har aldrig hört talas om nåt barn som blir kvar i magen!
Så det gäller nog att försöka ha en positiv inställning till det hela.
Dessutom har jag ju Maria med mig. Och henne har jag beordrat att ge mig en smäll på käften och påminna mig om varför jag är där, om jag skulle börja klaga! :)
/Rebecka
Slut på ork
Jag tror att all promenadork som jag hade för flera veckor framöver, gick åt i Oslo... De senaste dagarna har det känts närmast oöverstigligt att gå ut på stan och äta lunch från jobbet (ca 200 meter...). När jag går är det som att vada med vatten upp till knäna (eller kanske midjan). Det är jobbigt och går inte särskilt fort.
Bebisen har också börjat sparka så att det kan göra riktigt ont, när den ligger i vissa lägen. Oftast är det bara mysigt när man känner sparkarna. Men nu har bebben blivit så stor och stark att den kan dela ut rediga kung fu-kickar som inte är lika mysiga...
Bebisen har också börjat sparka så att det kan göra riktigt ont, när den ligger i vissa lägen. Oftast är det bara mysigt när man känner sparkarna. Men nu har bebben blivit så stor och stark att den kan dela ut rediga kung fu-kickar som inte är lika mysiga...
Lite liten bebbe
Nytt besök hos barnmorskan idag. Numera går vi ju varannan vecka. När hon mätte magen hade den bara växt 1 cm på två veckor. Jag ligger fortfarande skapligt nära idealkurvan, men hamnar längre under den för varje besök... Så barnmorskan tyckte att vi ska gå på ett extra ultraljud för att vara på den säkra sidan att bebben inte är alldeles för liten. Vad man ska göra ifall den är det, framgick inte riktigt...
Men när jag berättade att den lilla krabaten är ytterst livlig och lever om som bara den mest varje dag, sa barnmorskan att det sannolikt inte var nån fara, och att det egentligen var lite lyx att skicka iväg oss på extra ultraljud. Men jag går gärna dit, det ska bli kul att se det lilla livet igen! :) (Och sen gör man ju ett ultraljud i v 36 hos barnmorskan också för att kolla att barnet fixerat sig, så det kommer att bli fyra ultraljud för oss. Hur många får göra det?) Men vi lär väl få passa oss lite om vi fortfarande inte vill se vad det är för kön på pyret...
När barnmorskan kände på magen konstaterade hon att huvudet låg neråt. Jag trodde inte alls att barnet hade börjat fixera sig än, men det tanke på hur mycket det rör sig. Men tydligen så har det det...
Efteråt träffade jag en kompis på stan som ska ha barn tre veckor efter mig. Så i höst och vinter ser jag fram emot långa promenader runt Sundbyholm tillsammans. :)
Men när jag berättade att den lilla krabaten är ytterst livlig och lever om som bara den mest varje dag, sa barnmorskan att det sannolikt inte var nån fara, och att det egentligen var lite lyx att skicka iväg oss på extra ultraljud. Men jag går gärna dit, det ska bli kul att se det lilla livet igen! :) (Och sen gör man ju ett ultraljud i v 36 hos barnmorskan också för att kolla att barnet fixerat sig, så det kommer att bli fyra ultraljud för oss. Hur många får göra det?) Men vi lär väl få passa oss lite om vi fortfarande inte vill se vad det är för kön på pyret...
När barnmorskan kände på magen konstaterade hon att huvudet låg neråt. Jag trodde inte alls att barnet hade börjat fixera sig än, men det tanke på hur mycket det rör sig. Men tydligen så har det det...
Efteråt träffade jag en kompis på stan som ska ha barn tre veckor efter mig. Så i höst och vinter ser jag fram emot långa promenader runt Sundbyholm tillsammans. :)
Norge
Vi har varit i Oslo øver helgen. Det gæller att passa påatt gøra utflykter medan man kan. ;)
Vi har tagit det ganska lugnt. Gått på stan, suttit på restauranger och barer, gjort båtutflykt, ætit øverdådiga hotellfrukostar, kollat i affærer, åkt spårvagn och strosat på Aker brygge. I dag har vi mest promenerat runt, eftersom hela Oslo verkar vara nerlagt på søndagar och ingenting ær øppet...
Det har varit lite tufft før ryggen och magen att gå såpass mycket, men lite får man offra før en mysig utflykt!
Nu væntar sex timmars tågresa innan vi ær hemma.
Vi har tagit det ganska lugnt. Gått på stan, suttit på restauranger och barer, gjort båtutflykt, ætit øverdådiga hotellfrukostar, kollat i affærer, åkt spårvagn och strosat på Aker brygge. I dag har vi mest promenerat runt, eftersom hela Oslo verkar vara nerlagt på søndagar och ingenting ær øppet...
Det har varit lite tufft før ryggen och magen att gå såpass mycket, men lite får man offra før en mysig utflykt!
Nu væntar sex timmars tågresa innan vi ær hemma.
Magen
Inser att vi inte lagt upp några bilder på magen på länge. Så här kommer en liten exposé över graviditeten de senaste månaderna:
(Klicka för större bilder)
17 april. Vecka 21.
9 maj. Vecka 25.
23 maj. Vecka 27.
13 juni. Vecka 30.
5 juli. Vecka 33.
(Klicka för större bilder)
17 april. Vecka 21.
9 maj. Vecka 25.
23 maj. Vecka 27.
13 juni. Vecka 30.
5 juli. Vecka 33.
Mer bebiskläder
Vi var tvungna att köpa lite mer söta bebiskläder i dag på lunchen. Köpte en body i storlek 48 också, om det blir en liten bebis. :) Sen får den också ett par svartvitrandiga underbyxor med Barbafamiljen i rumpan, en röd mysig luvtröja och ett par vita byxor med fötter.
50 dagar
50 dagar kvar nu tills beräknat förlossningsdatum. Ungefär sju veckor alltså.
Nu börjar man verkligen längta tills pyret tittar ut.
Samtidigt börjar det kännas som att jag kommer att sakna att vara gravid, på nåt konstigt sätt...
Dessutom är det ju så, att bebisen ska komma 26 augusti, när sommaren i princip är slut. Och dit längtar man ju inte. ;)
Jag har klarat mig från de flesta gravidåkommor, men nu har jag fått en konstig. När jag böjer mig framåt gör det ont i foten! På ett litet ställe vid hälen. Mycket oskönt. Det är säkert nån nerv som hamnar i kläm eller nåt. Så jag får lyfta på foten när jag böjer mig framåt, så gör det inte ont!
Nu börjar man verkligen längta tills pyret tittar ut.
Samtidigt börjar det kännas som att jag kommer att sakna att vara gravid, på nåt konstigt sätt...
Dessutom är det ju så, att bebisen ska komma 26 augusti, när sommaren i princip är slut. Och dit längtar man ju inte. ;)
Jag har klarat mig från de flesta gravidåkommor, men nu har jag fått en konstig. När jag böjer mig framåt gör det ont i foten! På ett litet ställe vid hälen. Mycket oskönt. Det är säkert nån nerv som hamnar i kläm eller nåt. Så jag får lyfta på foten när jag böjer mig framåt, så gör det inte ont!
Retroparty i kappsäcken
I dag när jag var på besök hos föräldrarna på landet letade mamma upp en gammal koffert med sparade bebiskläder från när jag var liten. Det var mest såna som min mormor har stickat. Små jättesöta plagg i tidstypiska 70-talsfärger. En del så små att de ser ut som dockkläder. :)
Men där fanns också en del "köpekläder". Och varför mamma, som verkligen avskyr orange, har sparat en liten knallorange tröja är rätt svårbegripligt. ;) Men söt är den.
I kofferten fanns också ett par röda sandaler som jag säkert haft, och ett par nötta vita skor som antagligen mamma eller hennes bror har haft. De får nog bli mer prydnad än bruksföremål. :)
Är de inte helt bedårande?
Men där fanns också en del "köpekläder". Och varför mamma, som verkligen avskyr orange, har sparat en liten knallorange tröja är rätt svårbegripligt. ;) Men söt är den.
I kofferten fanns också ett par röda sandaler som jag säkert haft, och ett par nötta vita skor som antagligen mamma eller hennes bror har haft. De får nog bli mer prydnad än bruksföremål. :)
Är de inte helt bedårande?
Bära barnet
Vi håller på och funderar på vad vi ska bära barnet i när det är fött. Eller snarare, Maria funderar. Eftersom jag burit det i nio månader är det hennes tur sen. ;)
Bärsjalar känns lite väl hippieaktigt, så det får nog bli en bärsele. Dessvärre verkar det som att Babybjörn mutat in hela marknaden bland butikskedjorna, men inte är särskilt ergonomiska. Så om man inte bor i Stockholm eller Göteborg så får man köpa bärsele på nätet utan att ha provat den.
Någon som har nåt bra tips på bärselar? De ska helst gå att använda även på en nyfödd (ha stöd för huvudet) och man ska kunna lägga barnet i selen innan man trär/knäpper selen på sig (slippa sätta på sig selen först och sen krångla ner barnet i den).
Vi har hittat några förslag:
* Beco butterfly. Finns i en massa 70-talsmönster, oftast med brunt som bas. Tyvärr har Marias favoritfärg (Addison) utgått. Och min favorit, Sophia, kanske mest passar en flickbebis?
* Manduca. Finns i "normalare" färger som rött, svart och vitt (och turkos, men det kommer inte att hända, not on my watch!) Den har stöd för huvudet för små bebisar, och kan bäras både på ryggen och magen.
Bärsjalar känns lite väl hippieaktigt, så det får nog bli en bärsele. Dessvärre verkar det som att Babybjörn mutat in hela marknaden bland butikskedjorna, men inte är särskilt ergonomiska. Så om man inte bor i Stockholm eller Göteborg så får man köpa bärsele på nätet utan att ha provat den.
Någon som har nåt bra tips på bärselar? De ska helst gå att använda även på en nyfödd (ha stöd för huvudet) och man ska kunna lägga barnet i selen innan man trär/knäpper selen på sig (slippa sätta på sig selen först och sen krångla ner barnet i den).
Vi har hittat några förslag:
* Beco butterfly. Finns i en massa 70-talsmönster, oftast med brunt som bas. Tyvärr har Marias favoritfärg (Addison) utgått. Och min favorit, Sophia, kanske mest passar en flickbebis?
* Manduca. Finns i "normalare" färger som rött, svart och vitt (och turkos, men det kommer inte att hända, not on my watch!) Den har stöd för huvudet för små bebisar, och kan bäras både på ryggen och magen.
Favoritmedicin
Härom dagen var det dags för besök hos barnmorskan igen. Fick gå till en vikarie, eftersom vår vanliga har semester. Alla värden såg så tjusiga ut så. Till och med blodvärdet var bättre än sist, tack vare en del Niferextabletter och jordgubbar. :)
Jordgubbar är nog min favoritmedicin faktiskt. :)
När hon skulle mäta magen frågade hon om det kändes okej att ligga på rygg. Visst, sa jag, men jag är hysteriskt kittlig och kan inte låta bli att spänna magen när nån trycker på den. Vilket barnmorskan snart blev varse. "Jaaa, det är svårt att känna livmodern under musklerna..." sa hon och klämde lite hårdare. Och jag spände mig ännu mer. Men till slut hittade hon kanten och kunde konstatera att magen vuxit tre centimeter sen sist.
Från och med nu är det besök hos barnmorskan varannan vecka som gäller.
Sen var vi på Barnens Hus och kollade efter hjul till en barnvagn som vi fått och ska ha på landet. Men den saknar som sagt hjul. De verkade bara ha som beställningsvara, och inte till den sorts vagn vi har, så vi får nog leta vidare. Men vi kom därifrån med en superfin skötbädd med Lilla spöket Laban-motiv, och ett par jättesöta (och jättesmå) Tummen-sockor!
(Klicka för större bilder.)
/Rebecka
Jordgubbar är nog min favoritmedicin faktiskt. :)
När hon skulle mäta magen frågade hon om det kändes okej att ligga på rygg. Visst, sa jag, men jag är hysteriskt kittlig och kan inte låta bli att spänna magen när nån trycker på den. Vilket barnmorskan snart blev varse. "Jaaa, det är svårt att känna livmodern under musklerna..." sa hon och klämde lite hårdare. Och jag spände mig ännu mer. Men till slut hittade hon kanten och kunde konstatera att magen vuxit tre centimeter sen sist.
Från och med nu är det besök hos barnmorskan varannan vecka som gäller.
Sen var vi på Barnens Hus och kollade efter hjul till en barnvagn som vi fått och ska ha på landet. Men den saknar som sagt hjul. De verkade bara ha som beställningsvara, och inte till den sorts vagn vi har, så vi får nog leta vidare. Men vi kom därifrån med en superfin skötbädd med Lilla spöket Laban-motiv, och ett par jättesöta (och jättesmå) Tummen-sockor!
(Klicka för större bilder.)
/Rebecka
Verifierad förälder
Igår blev även jag (den andra mamman som inte bär barnet) verifierad förälder eller vad man nu ska kalla det.
Vi var till familjerätten på Eskilstuna kommun och jag fick skriva under papper på att " vi var säkra på att barnet kommit till genom insemination" samt att vi båda fick skriva på papper på att vi ska ha gemensam vårdnad om barnet, som till vidare officiellt heter "Ofödd Jonsson". Vi lovar, lilla pyret ska få ett nytt namn så fort det föds...
Detta är något som alla par som bor tillsammans när barnet föds och som inte är gifta måste göra. Man måste "fastställa faderskapet" eller som vi "fastställa det andra moderskapet." :)
För övrigt har jag en kompis som hade beräknad ankomst på sin lilla guldklimp till idag, undrar om den har behagat komma ut än?
Vi var till familjerätten på Eskilstuna kommun och jag fick skriva under papper på att " vi var säkra på att barnet kommit till genom insemination" samt att vi båda fick skriva på papper på att vi ska ha gemensam vårdnad om barnet, som till vidare officiellt heter "Ofödd Jonsson". Vi lovar, lilla pyret ska få ett nytt namn så fort det föds...
Detta är något som alla par som bor tillsammans när barnet föds och som inte är gifta måste göra. Man måste "fastställa faderskapet" eller som vi "fastställa det andra moderskapet." :)
För övrigt har jag en kompis som hade beräknad ankomst på sin lilla guldklimp till idag, undrar om den har behagat komma ut än?
Hur stor är magen egentligen?
Det är lite lustigt vilka olika reaktioner man får från folk som frågar när bebisen ska komma. När man säger att det är dags om två månader reagerar vissa med "Oj, redan om två månader? Du som har sån liten mage!" medan vissa andra säger "Oj, är det så långt kvar, då kommer du att bli jättestor, som redan har så stor mage!"
Man undrar ju... Men i morgon ska jag till barnmorskan (får gå ensam den här gången) så då får vi se om den växt som den ska. Jag har inte gått upp mer än nåt kilo den senaste månaden, hoppas att det är okej...
För övrigt blev vi blåsta på den fina lägenheten som vi varit och tittat på. Och vi är lite (mycket) sura på bostadsbolagets rutiner. Men med tanke på att de har fler fina lägenheter som kanske kan bli aktuella om vi spelar våra kort rätt, så är det inte läge att ringa och skälla ut dem direkt...
Man undrar ju... Men i morgon ska jag till barnmorskan (får gå ensam den här gången) så då får vi se om den växt som den ska. Jag har inte gått upp mer än nåt kilo den senaste månaden, hoppas att det är okej...
För övrigt blev vi blåsta på den fina lägenheten som vi varit och tittat på. Och vi är lite (mycket) sura på bostadsbolagets rutiner. Men med tanke på att de har fler fina lägenheter som kanske kan bli aktuella om vi spelar våra kort rätt, så är det inte läge att ringa och skälla ut dem direkt...