Ord för ord
Tror att vi har en sjuåring som kommit in i serietidningsåldern... Böcker sätter han sig inte och läser själv, men serietidningar går bra. Bamse är en favorit, men också mina Pondustidningar (inte alltid så barnvänligt...) och så gillar han den gamla serien Träsket, som finns i gamla Serieparaden. Så det blir till att dammsuga loppisar efter 90-talsblaskor, om inte moster Teresa har några i sina gömmor. :)
Bye bye Vattenpalatset
Panorambild över Vattenpalatsets simhall. Signe äter godis längst till höger.
I dag var det avslutning på vårens simskola för Vidar. Och också vårt allra sista besök någonsin i Vattenpalatset. Lite vemodigt, men jag är övertygad om att nya Munktellbadet blir både finare och fräschare.
Vidar har nu klarat märket silverpingvinen, vilket bl a innebär att han kan simma 10 meter på grunt vatten. Märket satte han raskt upp på sin märkessköld tillsammans med de andra märkena från sim- och skidskolor.
I höst har han fått plats i pingvinen guld, vilket jag hoppas han får hoppa över... Om vi tränar simning och hopp i djupt vatten i sommar kan han få gå över till silverfisken vilket känns lite mer kvalificerat... Då ska man lära sig 25 meter simning i djupt vatten.
En tand mindre
Kan en tand sitta lösare?
I går var det dags för treårskontroll för Signe. Hon fick berätta för BVC-sköterskan vad som fanns i ett par väskor, hoppa, rita, vägas och mätas. Med sina 98 cm är hon fullständigt normallång. Vikten ligger dock som vanligt ett snäpp under normalstrecket. Alltså "följer hon sin kurva", vilket är ett gyllene mantra i BVC-världen.
Efteråt blev det fika på Coop. Vidar var bekymrad. Han hade en tand som hängde så löst att han varken kunde äta eller prata. Efter mycket vånda lät han mig dra loss den. Lycka! Nu kunde han äntligen äta upp glassen.
Sälen - dag 2
Skidskola idag igen. Signe grinade hela lektionen. Mest för att hon såg Maria så i morrn lämnar vi henne i skidlärar-Linns vård och avlägsnar oss så långt som möjligt...
Vidar skötte sig dock i skidskolan. Men det var lite läskigt tyckte han att åka ankarliften hela vägen upp till toppen och sen ramla en massa gånger på vägen ner när man skulle öva på att stampa med foten efter varje sväng.
Dagens bästa upplevelse blev i stället äventyrsbadet på Experium. Man fick inte fota där inne, men här är ett smakprov:
Hela familjen var störtnöjda efter bad i vågor, bubbelpooler, rutschkanor, utomhuspool mm.
Signe levde livet i bebispoolen, hittade hela tiden nya kompisar och åkte rutschkanor.
Vidar tränade på att simma, vara under vattnet och hoppa från kanten. Till slut hoppade han från kanten där han inte riktigt bottnade, utan att nån tog emot, tog sig upp över ytan och simmade till kanten. Ett stort framsteg för en annars rätt harig kille!
Baddare
I dag var det julavslutning på Vidars simskola. Lektionen ägnades mest åt bus och lek. Sen fick barnen diplom. Vidar hade också gjort sig förtjänt av två nya simmärken: Baddaren blå samt Sköldpaddan.
Numera finns en hel uppsjö med simmärken. Jämfört med när man själv var barn. Varenda nyvunnen kunskap renderar i ett simmärke, som föräldrarna förstås glatt betalar för... Och Vidar är peppad. Han vill fylla sin märkessköld med märken och är därmed motiverad att lära sig mer i vattnet. Helt enligt mammas listiga plan, när hon köpte skölden till honom i födelsedagspresent...
I vår får han förhoppningsvis flytta upp en eller ett par grupper. Så att han äntligen lär sig simma...
Fisk i vattnet
Den här utsikten har jag haft många söndagar i höst. En av dem som plaskar nere i lilla bassängen är Vidar. Det var inte länge sen han knappt vågade doppa huvudet under vattnet, men nu är han som en fisk. :) Han tar sig fram med grodsim, mest på grund av att de inte tränat simtag på simskolan, utan fokuserat på vattenvana. Men nu är det snart säsongsavslutning och till våren hoppas jag han får flytta upp till en grupp där han faktiskt får lära sig simma...
När Signe är med i simhallen vill hon mest springa runt på läktaren och svinga sig i räckena...
Skolavslutning
I dag slutar Vidar förskoleklass. En förberedelse färden riktiga skolan som han klarat med bravur. Han har lärt sig byta om inför och efter jumpan, äta i matsalen och hänga upp sina kläder. I skolan alltså. Hemma är det ungefär som tidigare... ;)
Vidar firar sista förskoleklassdagen med festis och present från mammorna: en miniräknare.
Och läsa kan han nu också. När han vill. Sakta och stakande, men ändå.
Och ett riktigt mattesnille är han. Räknar tal i huvudet som man själv måste klura en stund på. Förstår hur matematiken hänger ihop. Att han får några kronor av morfar för varje rätt räknat tal har säkert gjort sitt till för inlärningen. ;)
Nu blir det en tripp till Astrid Lindgrens värld och sen fritids några veckor innan sommarlovet kan börja på riktigt.
Äntligen har man lite praktisk nytta av honom
Ögonblicket man väntat på. När storebror lärt sig läsa saga för lillasyster. <3
Ett framväxande språk
Signe snackar mycket och gärna, men hittills inte på begriplig svenska. Men på sistone har hon börjat visa tydliga tecken på att börja härma det vi säger. "Mamma" var till vår glädje hennes första riktiga ord. Därefter har hon också lärt sig "mormor" (mommo) samt det kanske enklaste namnet i släkten, Laila (lalla).
I en av Signes favoritböcker, Bebis arg, förekommer "dumma mamma", vilket Signe snabbt snappade upp, och benämner "ma mamma".
Signe blir alltid väldigt nöjd med sig själv när hon sagt något som hennes mammor tycks begripa, och applåderar inte sällan sig själv under glada tjut.
Försöker man däremot få henne att säga Vidar, pekar hon bara glatt på honom och säger "tetedä", vilket kan tolkas som "han är ju där, ser ni väl".
Bilden visar inte prov på hennes språkkunskaper, men väl hennes aptit.
Sista dan som nollåring
Sista dagen med en nollåring i huset. I morgon fyller Signe 1 år!
Hon har fuskfirat ett par dagar nu med att plötsligt kunna knata runt på egen hand. Från att knappt kunna stå började hon plötsligt gå. Nu går hon lätt tio steg på raken. Men hon kan fortfarande knappt stå. ;)
Så det blir sannolikt hektiskt för Maria, som just påbörjat fem månaders föräldraledighet. Själv började jag jobba i går, en halvdag som mjukstart. Så nu blir det långa dagar med pendling till Katrineholm.
Första stegen!
Det var inte länge sen som Signe lärde sig stå själv. Och i dag gick hon plötsligt! Jag ställde henne på golvet en bit i från mig och sträckte ut armarna och lockade henne att gå emot mig. Och det gjorde hon. Inte bara ett steg, utan fem, sex trippande små steg innan hon mycket nöjd föll in i min famn.
Vår lilltjej börjar bli stor. :)
Allt stadigare
Nu, på sin 11-månadersdag, står Signe så pass stadigt att man hinner ta en bild innan hon sätter sig ner. En suddig bild, men en bild. :)
På egna ben
Vad händer om man ställer ifrån sig Signe? Jo hon står - i flera sekunder. :)
En till
I går sa jag: "Det dröjer inte länge innan Signe får en tand till." I dag har den tittat upp. :)
Välkommen upp! (?)
I dag tittade den fram, Signes första tand! Inte lätt att se på den här bilden, men försök själv att manövrera en kamera med ena handen samtidigt som du öppnar gapet på en bebis med den andra...
Vidar fick välja en av sina tandborstar från lagret till Signe. Han valde en grön. Och behöll den rosa åt sig själv.
Sån är Signe
När Vidar var fyra månader bloggade jag lite om hans utveckling. Så jag tänkte göra likadant med Signe.
Man kan ju konstatera att många saker är desamma. Som att hon stoppar allt i munnen, att hon älskar när man sjunger för henne och att hon försöker stoppa in nappen själv men inte alltid åt rätt håll.
Om man jämför storleken på Signe och Vidar vid fyra månaders ålder, är likheten inte lika stor...
Vidar vägde 7280 gram och var 67,3 cm lång.
Signe vägde 5305 gram och var 62,7 cm lång...
Två kilo och 4,5 centimeters skillnad.
Men Signe sover bättre på nätterna. Jag läser gamla blogginlägg där jag är positivt överraskad när Vidar sover mellan kl 19 och 23 utan avbrott. Signe somnar ungefär kl 20 på kvällarna, och sover oftast minst till kl 3 innan hon vaknar första gången. Oftast blir hon sedan liggande kvar i min säng, där hon ammat, eftersom jag somnar medan hon äter... Sen vaknar jag när hon vill ha mat igen, vilket jag misstänker sker tidigare när hon ligger intill mig än om hon sover i egen säng.
Mellan kl 6 och 8 på morgonen vill Signe sen gå upp. Hon vaknar oftast mellan 6 och 7, men har man tur lyckas hon somna om en stund.
Signe är en himla glad tjej! Hon ligger ofta och "pratar" och utstöter glada tjut. Även om hon är på lite dåligt humör kan det räcka att komma fram och le mot henne så skiner hon upp. Och det är faktiskt ganska sällan hon skriker. I början hade hon ofta skrikperioder på kvällarna, då det enda som hjälpte var att sätta henne i bärselen. Men det har hon slutat med, och numera funkar det ofta till och med bra att hon ligger mellan mig och Vidar i sängen när jag nattar honom om inte Maria är hemma.
Däremot är Signe väldigt fäst vid sina närmaste familjemedlemmar, och låter inte någon annan än mig eller Maria hålla henne längre än någon minut. Till sina mostrars och mormödrars stora förtret... Minns inte alls att Vidar var sån. Han kunde langas från famn till famn utan problem.
Vidar är Signes största idol. Så fort han kommer fram till henne börjar hon le, och hon följer honom hela tiden med blicken. Han är verkligen snäll mot henne, även om han ibland kan vara lite hårdhänt, men det beror mest på att han inte förstår att han kan göra henne illa. Han har alltid varit snäll mot henne, men i början var han ganska elak mot sina mammor. Skrek, slogs och bet. Men nu har han lugnat sig lite.
Signe har just kommit på att hon har fötter, och brukar passa på att undersöka dem, även genom att smaka på dem, när hon ligger på skötbordet. Hon kikar ibland också väldigt koncentrerat på sina händer - innan hon stoppar in dem i munnen.
Signe ammar fortfarande en hel del, men har också börjat få gröt till frukost, potatis- och rotfruktsmos till lunch (som hon inte är jätteförtjust i) och banan- eller äppelmos till efterrätt/mellanmål. Hon verkar nyfiken på mat, men rotmoset verkar hon som sagt inte gilla, vilket hon visar genom att grimasera och sen börja gnälla.
Ska bli intressant vid nästa invägning på BVC, eftersom hon halkat ner först en och sen ytterligare en kurva viktmässigt, men nu börjat äta en del fastare föda.
Härmapa
Signe härmar storebror när han lipar!
Bokstavsbarn
Vidar har gjort en skattkarta och själv skrivit rubriken. Jag sa bokstäverna och han skrev. Den enda han inte visste hur den såg ut var K. Han går nog i mamma Beckas fotspår. :)
Ljuddämpare
I går introducerade vi napp för Signe. Hon klickade direkt på "gilla".
Som fisken i vattnet
De senaste dagarna har det ju varit - nåja - någorlunda bra väder. I alla fall tillräckligt bra för Vidar att bada i.
I Barvalappen, sjön där mamma Rebecka för många år sedan lärde sig simma bland nate och näckrosor, har Vidar nu övat sina färdigheter.
Han har länge kunnat simma, eller snarare trampa vatten, med sina armpuffar på. I går kompletterade vi med en simdyna, vilket hjälpte Vidar på rätt köl och plötsligt lät honom ta sig fram i vattnet med viss hastighet.
I dag skippade vi armpuffarna och körde bara med simdynan. Och det gick ju hur bra som helst!
"Morbror" Åke fick agera badvakt.
Det var ju inte jättevarmt i vattnet, så Vidar tvekade lite först.
Men snart var han i vattnet och simmade som en fisk.
Ingen badkruka här inte!
Vidar simmade mellan stegarna utan problem.
I Barvalappen, sjön där mamma Rebecka för många år sedan lärde sig simma bland nate och näckrosor, har Vidar nu övat sina färdigheter.
Han har länge kunnat simma, eller snarare trampa vatten, med sina armpuffar på. I går kompletterade vi med en simdyna, vilket hjälpte Vidar på rätt köl och plötsligt lät honom ta sig fram i vattnet med viss hastighet.
I dag skippade vi armpuffarna och körde bara med simdynan. Och det gick ju hur bra som helst!
"Morbror" Åke fick agera badvakt.
Det var ju inte jättevarmt i vattnet, så Vidar tvekade lite först.
Men snart var han i vattnet och simmade som en fisk.
Ingen badkruka här inte!
Vidar simmade mellan stegarna utan problem.
