Matte och koppor

(null)

I dag är det sjukstuga hos oss. Båda barnen har fått vattkoppor. 
Vi fördriver tiden med lite matteutmaningar. 

(null)

Det går ju lättare om man räknar med karameller. :)

Gran Canaria

I går anlände vi till Las Palmas för en vecka på Gran Canaria. Det blir vår fjärde gång på ön, men den första i byn Puerto Rico, som formligen klättrar på bergssluttningarna ner mot havet. 

Hotellet vi bor på är uppbyggt som en labyrint, med hissar och gångar överallt. Vi for runt som fyra yra höns med resväskor innan vi hittade vårt rum, som ligger åtskilliga våningar och två olika hissar ner från poolområdet...

Hotellrummet har "havsglimt" förvisso...
(null)

... men mest utsikt över det vackra grannhotellet:
(null)

Semestern började grandiost med att Vidars uppblåsbara badleksak gick sönder efter en stund i poolen första dagen och att Signe kräktes under natten...

Men i dag mådde hon bättre och vi beslutade att ta alla drygt 700 trappstegen ner till stranden....

(null)
(null)
(null)

... och sen upp igen. 

(null)

Sen blev det poolhäng resten av dagen. 

(null)




Klippkort på akuten

På nyårsafton la Signe handen på spisplattan och orsakade ett besök på akuten. Vi kom därifrån redan efter mindre än en timme, med högerhanden i paket. 

Lagom tills att handen läkt, var det dags igen. I tisdags skulle Maria baka semlor och Signe ville förstås vara med. Men hushållsassistent och tvååring visade sig inte vara någon bra kombination. Jag hörde plötsligt båda två gallskrika från nedervåningen och när jag kastat mig ner i köket finner jag Maria, Signe, assistenten samt degen utspridda på köksgolvet. Signe hade fastnat. 

Den här gången tog det längre tid på akuten. Men till slut fick vi träffa en läkare som direkt konstaterade att det inte var någon fara. I väntan på röntgen, för säkerhets skull, träffade vi bekanta vars son fått ett träd över sig när han jobbade i skogen. 
Signe var jätteduktig i röntgenrummet och höll handen helt still. Och inget var brutet eller krossat heller. Så vi fick åka hem med Signe och hennes uppsvullna lilla näve. 

Nu hoppas vi det dröjer innan vi måste åka dit igen. 

Vila?

Fyra dagar till beräknad förlossning i dag. Jag har gissat att bebben kommer stanna inne till allhelgonahelgen dock. Alltså en vecka över tiden. Då kommer lillasyster hem över helgen och hon kan förtjäna lite dramatik. :)
 
I torsdags jobbade jag sista dagen och hade tänkt ta det lite lugnt fram till förlossningen. I dag ägnade jag mig alltså åt att montera ihop spjälsängen, sätta tillbaka tyget på en bilbarnstol efter tvätt, gå på stan en timme, byta tätningslister i Vidars dragiga fönster samt laga mat... Mindre bra idéer, visade det sig. Promenaden på stan gick i snigeltakt och i kväll har jag haft ungefär så ont i svanken som jag förtjänat... Så de senaste timmarna har jag legat som ett kolli i tv-soffan med en varm vetekudde bakom ryggen och sett svenska fotbollsdamerna dänga till Schweiz med 3-0.
 
Har en del förvärkar också, vilket kanske (säger kanske) tyder på att nåt är på gång. Fast det skulle ju vara bra om det kunde vänta tills i morgon, för jag har inte packat klart BB-väskan än. ;)
 
/R

Het kille

Vidar är inne på sitt sjätte dygn med feber nu. Sedan vi började ta tempen på allvar härom dagen, har han haft över 39 grader både morgon och kväll. Sen sjunker den lite när han får Alvedon. Vilket han numera får bakvägen, eftersom han vägrar att dricka det...

Men han är oförskämt pigg för att vara så sjuk. Så i dag hjälpte han Maria att plantera om ett "träd" som vi har i vardagsrummet.


Fylla på jord, platta till...


...och sen vattna förstås!

Sjukling

Vidde är sjuk. Feber, snuvig och lite hostig. Men det går varken att ta tempen eller ge honom medicin. Han avfärdar det med "det har jag redan gjort, själv". Jo jo... Och när man frågar honom hur han mår, svarar han "jag mår bra", fast han knappt kan hålla ögonen öppna...
En gång gick det att lura honom att alvedonen var "svartvinbärsjuice". Men det var en gång...

I dag satt vi inne nästan hela dagen, trots det vackra vädret. Men till slut klarade jag det inte längre, så vi tog en barnvagnspromenad till Coop Sveaplan och åkte hiss...

/Rebecka

Öroninflammation

Lille Vidde har fått öroninflammation.
I natt sov han lite dåligt och i morse fick han slumra en stund i mammornas säng. Han ville sova, men vaknade hela tiden. Till frukosten var han gnällig, och tog sig åt örat.
Maria ringde och fick en tid på vårdcentralen på eftermiddagen. Läkaren tittade i örat (inte populärt) och konstaterade rodnad. Rebecka hämtade ut medicin på väg hem från jobbet.

Efter Alvedon, nässpray och Kåvepenin sover nu lillgubben. I morgon blir det inget dagis, utan Maria får vabba lite och sen kommer morfar Arne.

Dagissjuka, eller separationsångest

I dag lämnade Maria Vidar på dagis på förmiddagen.
Strax efter lunch ringde de från dagis och sa att Vidar hade feber och var jätteledsen.
Egentligen skulle mormor Monica ha hämtat honom vid fem, men nu var det bara att dra iväg från jobbet och hämta honom direkt. Jag såg framför mig en storgråtade och mosig pojke.

När jag kom till dagis mötte Vidar mig i korridoren. I bakgrunden hördes några fröknar ropa på honom. De hade bäddat ner honom i soffan, men plötsligt hade han rest sig upp, varit på gott humör, och tultat ut mot entrén. Som om han kände på sig att jag var på väg...
Jag fick beskedet att han varit ledsen och att han inte ätit något.

Väl hemma tänkte jag försöka att få i honom åtminstone någonting. Så jag bullade upp med lite fil, banan, digestive och macka - sånt som han gillar. Och han slukade allt. Så var det med den dåliga aptiten...
Sen sov Vidar två timmar, och när han vaknade tog jag hans temp - 37,3. Så var det med den febern...

Men jag var i alla fall hemma med Vidar tills min mamma dök upp. Då remmade jag tillbaka till jobbet ett par timmar, medan Vidar och hans mormor tittade på konståkning på tv och applåderade efter varje åk. :)

Ikväll har han inte verkat särskilt sjuk, bortsett från den hemska hostan som han haft några dagar nu. Så i morgon bär det nog av mot dagis igen.

Sjukling


Så här ser Vidar ut när han är sjuk...


...jättesjuk faktiskt.


Vidde har varit sjuk. Härom dagen hade han över 40 graders feber och var riktigt hängig. Man började ana oråd när vi fick veta att han somnat i frökens famn på dagis. Han brukar aldrig sova ens i nån av sina mammors famnar... I fredags gick han en stund på dagis fast han kanske inte borde. Men vi ville inte att han skulle vara borta från dagis för länge efter inskolningen.

I lördags var han som mest risig, då låg han och sov på soffan flera gånger, och orkade knappt leka alls på hela dagen. En hemsk hosta hade han också, även om han inte hostade särskilt ofta. Men det rosslade otäckt ända ner i halsen.

Men i dag har han varit feberfri och lika pigg som vanligt. Han har fortfarande lite hosta, men vi hoppas att han ska kunna gå till dagis i morgon. Men mormor Monica kommer och hämtar honom lite tidigare, så att dagen inte blir så lång.

Krånglig nattning

Efter de senaste dagarnas underbara väder, var vårkänslorna som bortblåsta idag. Grått, mulet och kallt. Vidar och jag stannade inne hela dagen. Inte bara på grund av att vagnen var genomsur...

Jag gjorde en välbehövlig städning av mitt flickrum, som numera dels används av mig, Maria och Vidar som sovrum när vi är på landet, dels är en allmän avstjälpningsplats för allehanda saker, som inte fått plats i någon av de andra allehanda avstjälpningsplatserna i huset (t.ex. lillasysters flickrum). Så det var en del grejer att släpa ut innan man kunde dammsuga. Men för besväret hittade jag två par tofflor, en låda full med gamla Kamratposten från 80-talet, samt en skum kavaj som ingen vill kännas vid.

Ikväll blev det ganska tidig nattning för Vidde. Men han var trött och gnällig så det var lika bra att ge honom gröt och natta honom.
Men när jag la honom bara gallskrek han. När jag tog upp honom blev han lugn, men så fort jag la ner honom i sängen började han att illvråla. Som att nån försökte ta livet av honom.
Han kan vara så där ibland och vi vet inte varför. Maria brukar vagga honom till sömns i famnen, men det hjälper inte. Så fort hon lägger ner honom försiktigt i sängen vaknar han och gallskriker.
Jag försökte med lite femminutersmetod ikväll, men det hjälpte inte.
Till slut ammade jag honom i sängen, och då blev han lugn och somnade. Och jag med.
När jag vaknade 45 minuter senare sov Vidar fortfarande, och jag kunde äntligen lägga ner honom i hans säng.
Men detta grundlade kvällens hemska huvudvärk. Det är ju minst sagt stressande när ens barn ligger och illvrålar medan man försöker äta sin middag...



Inspirerad av syssling Anna gav jag mig i dag in på Tradera för att försöka fynda lite. Egentligen var jag ute efter en vårjacka, men det blev lite andra bud också. Hittills har jag vunnit en vit PoP-skjorta, ett par gröna PoP-byxor i manchester samt ett par blå mockasiner. Totalt 78 kr + frakt. Skjortan kostade 1 kr. :)

I morgon ska några ur föräldragruppen gå till badhuset. Det vore jättekul att följa med, men det kommer att bli stressigt att vara redo till klockan 10 på förmiddagen, när alla grejer ska packas ihop, Vidde ska matas, bytas och gärna sova förmiddag, och katterna ska fångas in i sin bur innan vi kan åka från landet... Så det får bli en annan gång.

I morgon eftermiddag kommer Maria hem också. Då ska vi åka till Skogstorp och fira
hunden Jerry som fyllt 17 medan vi var i fjällen.

Sjukling

Tisdag är babysimdag. Men inte i dag. Vidar var för sjuk för att delta, avgjorde hans mammor.
Han är så snorig och det låter så hemskt när han hostar. Det rosslar långt ner i lungorna.
Men han är ändå förhållandevis pigg, och jollrar, sjunger och skrattar. Men man märker att han är tröttare än vanligt.
Och han har svårt att amma, eftersom han knappt får luft när han suger.
Stackars lilla älsklingen. Vi vill bara att han ska bli frisk.

Flyttröra

Nu har vi äntligen bestämt oss för vilka tapeter vi ska ha i nya lägenheten, och meddelat målarna.
Vi ska flytta in 1 december, och innan dess ska hela lägenheten renoveras. De har hittills målat alla tak, lister och de väggar som ska målas vita. I morgon ska de tapetsera i vardagsrummet och på onsdag slipas golvet där.
Vi kommer att beskosta en del fondtapeter själva, trots att det är en hyreslägenhet, men det är det värt. Nu får vi det (förhoppningsvis) precis som vi vill ha det!
Men i några veckor framöver kommer det att kännas som att bo i ett vindsförråd, med kartonger och grejer överallt. Jobbigt.
Men förhoppningsvis kan vi flytta in lite pö om pö i slutet av november.

I förmiddags kom vi hem från landet, och sen blev det bilturné runt stan med besök på banken för att fixa billånet, återlämnande av tapetkataloger, inhandlande av mat och kattsand i flera affärer och uttagande av kontanter för fondtapeterna. Vidde tröttnade till slut och protesterade högljutt i bilen sista biten hem. Sen har han varit ömsom glad ömsom otröstlig i kväll. Det var till och med krångligt att lägga honom, så jag fick göra en sängamning för att få honom lugn och kunna lägga honom. Men nu sover han i alla fall.

Trasig kamera :'(


Emil och Vidar, två nöjda grabbar.

I helgen var vi både hos Marias föräldrar i Skogstorp och hos mina föräldrar på landet. Vidar fick träffa en del "nytt folk" både här och där. Bland annat Emil, som syns på bilden ovan, och hans lillebror Niklas. Emil körde nöjt Vidar i vagnen när vi var på promenad, och Niklas ska förstås lära Vidar att fiska om några år. :)

I går när vi kommit tillbaka till stan så var Vidar inte alls sugen på att sova på kvällen. Antagligen var han alldeles för full av intryck från alla nya människor och platser. Men till slut somnade han i alla fall. I kväll var han också lite tvär både när han skulle ammas på kvällen och när han skulle nattas, men nu sover han som ett barn. :) (Det hörs i alla fall inget inifrån sovrummet...)

Den närmaste tiden riskerar det att inte bli så tätt med bilder här på bloggen tyvärr, eftersom jag lyckats tappa kameran i gatan och den vill inte starta längre... Som tur är så funkar i alla fall minneskortet, har jag kollat. Vi får använda Marias gamla kamera tills vidare, som dessutom har samma sorts minneskort. Annars finns ju alltid mobilkamerorna (som bilden på Vidar och Emil är tagen med). Så en del bilder ska vi nog kunna publicera trots allt. :)

I dag hämtade vi ut de första dryga hundra fotona på Vidar som papperskopior. (Vi har tagit mångfalt fler, men valt ut godbitarna - fördelen med digitalkamera!)
Det är inte många bilder som finns i mina fotoalbum sen jag skaffade digitalkamera för typ fem år sen, men Vidar ska nu få ett eget album!
Men det kommer bli lite pysslande, för de album där man bara trär in bilderna är anpassade till 10x15-formatet, och våra är framkallade i 11x15, det format som digitalkameror tar i. Så de får inte plats i albumen... Så vi köpte ett album där man själv får klistra in bilderna.

Tapetfrossa

De senaste nätterna har Vidar varit lite svår. Han ammar bara så länge det kommer mycket mjölk, sen släpper han och blir gnällig. Och sen har han svårt att komma till ro efter maten. Vi intalar oss att det beror på tillväxtperioden, och oroar oss inte, men det gör ju nätterna lite jobbigare. Både för mig som måste vara vaken längre varje amningstillfälle, och för Maria som ofta måste upp och jobba tidigt på morgnarna, efter att ha vaknat flera gånger under natten.

Men när man haft en jobbig natt, och på morgonkvisten tittar ner i spjälsängen och möts av en storleende pojke, då är tröttheten som bortblåst, och hjärtat smälter. :)

I går var vi ute på "turné" igen. Vi hade sovit på landet och åkte in till stan vid lunch.
Stannade till en stund hemma i lägenheten för att stuva om saker och barn.
Barnvagnspromenad till järnvägsstationen där vi bjöds på blåbärspaj och Maria fick massage medan jag kollade på tv och Vidar sov i vagnen.
Sen ner på stan och lunch på creperiet tillsammans med Marias mamma och syster.
En sväng till KappAhl för inköp av fler pyjamaser (Vidde har en tendens att kräkas ner de två han har, och vi har ingen möjlighet att tvätta varannan dag...) och sockar, och ett besök på Axelsson där Marias mamma skulle köpa en jacka och det slutade med att jag också köpte en. (På Axelsson! En butik jag aldrig ens går in i annars...) Det gällde att passa på, det blir inte så mycket klädshoppande för egen del nuförtiden.
Sen promenad hem igen och iväg med bilen till Flügger för att kolla tapeter. Vi har fått tapetkatalogen från målaren, men det fanns ytterligare en som vi får välja ur, som man själv får hämta på färgaffären. Smidigt...
På Flügger blev vi givetvis kvar en halv evighet, i vår strävan att hitta en fondtapet som vi båda gillar, och dessutom en tapet som passar till fonden. Inte lätt i de kataloger som stod till buds... Men vi kunde i alla fall se tapeterna på lite större prover än i katalogerna, och kunde avfärda en del som vi tidigare tittat ut, och hittade några nya som vi inte tänkt på förut. Men än återstår en hel del funderande innan vi bestämt oss, känns det som...
Till slut tyckte Vidar att det var urtrist att kolla på tapeter, och personalen ville stänga butiken, så vi åkte hem. :)

Växtvärk?

Det har varit lite dåligt med kommentarer här i bloggen på sistone! (Caroline håller stilen dock, trots egen nyföding!) Ni som är här och läser (och vi vet att det är fler än Caroline! ;) får mer än gärna lämna ett litet hej! :)

Maria gjorde om nattningsbravaden i går kväll, och la ner en tjurig Vidar i sängen och han blev genast lugn, även om han inte somnade direkt. Han måste känna en otrolig trygghet i sin säng, vilket ju är fantastiskt skönt.

I natt behövde jag bara amma honom vid 1, 4 och 7, skönt.
Annars har han varit fortsatt ganska grinig i dag. Ammar bara en stund innan han släpper och börjar skrika. Om man inte hade en aning om vad som var fel skulle det vara väldigt frustrerande, men i går kväll läste jag en stump i Katerina Janouchs bok "Första året". Så här skriver hon om sin dotter Ingrid, 6 veckor (precis som Vidar är nu):

"Nu börjar damen visa humör. Främst på kvällen. Hon är glupsk och hungrig och det är som om mjölken inte räcker till. Hon har en tillväxtperiod, vill äta nästan hela tiden. Det betyder att hon måste äta ofta för att få igång en mjölkproduktion som matchar hennes allt större bebiskropp. Hon fäktar med armarna och blir arg om hon inte får mat direkt."


Jag känner igen vartenda ord! Så jag låter Vidar äta så ofta han vill. Även om det var bara en kvart sen sist.
Men ibland är det ju som sagt inte helt lätt att amma heller, trots att han verkar hungrig. Men då tar jag till ett annat knep från Katerinas bok - gåamning! Bara man reser sig upp och går runt lite med killen så kan han plötsligt äta hur bra som helst! Det är som om han behöver lite rytm för att få matro.

Men då kommer vi till ytterligare ett "problem". Jag har läst angående träning efter förlossningen, att man ska vara varsam med övningar som belastar handlederna, eftersom man (av nån anledning) är överrörlig i handlederna efter en förlossning. Finns det något som frestar på handlederna så mycket som att bära runt på en bebis? Don't think so. Men vad gör man. En ammande, mätt och nöjd bebis är värd rätt mycket smärta i armarna...