Nya kunskaper

Först vill vi passa på att önska alla bloggens läsare ett riktigt gott nytt år! Det har varit ett härligt och omtumlande 2008 för oss, och vi hoppas att 2009 kommer att bjuda på många underbara stunder tillsammans med Vidar. :)

Under mellandagarna har vi varit en del ute på landet, och gått sköna promenader i vintervädret. Så här såg det till exempel ut vid Barvalappen härom dagen:



Vi var på promenad tillsammans med Annika, Emma, Emil och Niklas, och deras nya katt.
Som genast fattade tycke för Vidar. Eller i alla fall hans barnvagn:



Annars har Vidar bland annat gosat en del med sitt fårskinn, som han fick i julklapp:






Titta, jag kan stå (nästan själv)!


Emma och Vidar.


Så här kul har vi!

Underjulhelgen har Vidar också lärt sig ett par nya grejer:

1) Att dra handen fram och tillbaka längs nätet i resesängen, som han sover i på landet. Ett mycket effektivt sätt att få mammorna att gå upp på morgonen. Det låter en hel del, kan man säga...

2) Att dra ut nappen ur munnen och stoppa in den igen. Och dra ut den. Och stoppa in den. Och så vidare. Ibland hamnar den åt fel håll, men det gör inte så mycket. I går kom han också på att man kan få fram ett jätteroligt ploppljud om man kniper åt med käkarna runt nappen medan man drar ut den.

Tapper tomtenisse

Vidars första jul har förflutit. Han är till synes nöjd.
Julafton fick han tapperhetsmedalj. Dagen började med kyrkobesök. Sedvanligt för Rebecka, det första för Maria och Vidar. Samling vid krubban är rubriken på denna familjegudstjänst där prästen berättar om Jesu födelse, barnkören sjunger, och alla besökare sedan får gå fram och titta på krubban och den hiskeligt kitschiga ängeln vars feberoptiska vingar sprakar i regnbågens alla färger.
Vidar satt som ett tänt ljus under hela föreställningen. Kanske var det julens budskap som påverkade honom. Kanske var det lamporna i taket.


Arne, Teresa, Rebecka och Vidar i Kjula kyrka på julaftons förmiddag.


Rebecka, Vidar och kitsch-ängeln.

Efter kyrkobesöket följde julbord, Kalle Anka, fika och julklappsutdelning. Det var som att Vidar, som vanligtvis sover flera stunder varje dag, förstod att det var julafton, och på barns envisa vis höll sig vaken av rädsla för att missa något av allt det roliga.


Vidar hos mormor Laila.


Hos moster Karin.


Tomtenissen hos morfar Nisse.


Pappret är ju ändå roligast!


Men till slut, under julklappsutdelningen, somnade vår lille prins i moster Karins famn i gungstolen. Trots att ungefär vartannat paket som delades ut var till honom. Men hans mammor öppnade flitigt klappar med små kläder, gosedjur och leksaker, tills hela golvet var fullt av papper, snören och kartonger.

Dessvärre fick vår splitternya kamera tuppjuck under fikat, och började plötsligt ta randiga bilder. Tyvärr upptäckte vi det inte förrän senare, så en stor del av julaftonens bilder är randiga och har lite konstig exponering.
Som exempelvis denna:


Men vi var ju inte de enda som fotade, så vi kommer att låna ihop lite bilder från andra familjemedlemmar och förhoppningsvis lägga upp några fler godbitar från julen här senare.

I dag var vi till Expert (27 december - precis rätt dag att gå till en affär om man gillar att köa) och lämnade in kameran. Man ska ju inte tro att det är så enkelt att man bara kan lämna in kameran och få en ny tillbaka. Nej, kameran måste skickas till Växjö och bedömas, kanske lagas, och därefter skickas tillbaka. Det hela tar ca tio arbetsdagar. Dvs ungefär en månad med tanke på hur många arbetsdagar det är under den här tiden på året...
Det hjälpte inte att det var mindre än 30 dagar sedan vi köpt kameran och vi därmed har bytesrätt. "Vi måste ju kunna sälja kameran". Hade vi däremot inte sagt nåt om att den var trasig, utan bara hävdat vår bytesrätt och att vi t.ex. ville ha en annan färg, är det alltså mycket möjligt att vi fått det. Och Expert hade sedan i god tro sålt vår trasiga kamera till nån annan stackare...
Hur som helst så stampade vi med foten och slog näven i bordet, och fick därefter en lånekamera med samma typ av minneskort. Återstår att se vilket mönster det blir på dessa bilder...

God jul säger Vidar


Gods eller person?

Nu har Vidar varit på kalas igen. Flera gånger om!

I går var det julavslutning för
Djurgårdens spelmanslag, där Maria spelar. Rebecka och Vidar var inbjudna att lyssna och fika. Alla var lite spända på hur Vidde skulle uppfatta fiolmusik live. Om vi skulle behöva använda oss av presenten från Caroline och Johan. Men det gick hur bra som helst. Som synes:






Ikväll var vi på besök hos Marias gamla lokförarhandledare Göran i Viptorp. Han ville se Vidar innan han fick skägg (Vidar alltså, Göran har redan skägg...).
Vidde fick några presenter från Göran, som ska hjälpa honom att bestämma sin framtida yrkesbana. Blir det nu gods- eller persontrafik, vill Göran veta.


Indisk mjölkning och annat mysigt

I dag fick vi äntligen lära oss praktisera den ädla konsten babymassage. Det var dags för föräldraträff igen, och den här gången följde även Maria med. Men fortfarande var inga pappor närvarande. Jag var tvungen att kontrolläsa på inbjudan. Jo, det står "föräldraträff", inte "mammaträff". Det verkar som att alla pappor i gruppen har 9-5-jobb. Låt oss i alla fall hoppas att det är därför de inte är där...

Alla bebisar placerades på varsin skötbädd i en ring på golvet, och mammorna på golvet bakom. De vars knän pallade vill säga. Resten fick sitta på stolar. Barnmorska Tuula instruerade sedan hur man masserar små bebisben. Bland annat med "indisk mjölkning"...

Vidar njöt av massagen och låg och smajlade hela tiden. Och babblade lite också. Men efter en stund insåg han att det låg en bebis bredvid honom, och då glömde han plötsligt bort både sina två mammor och att han fick massage.

Resten av träffen handlade om matintroduktion. Vad de små får äta och inte. Det som är mest aja-baja första året är tydligen spenat, mangold, rödbetor, rabarber, honung och tillsatt salt.
Sen fick vi också veta att spädbarn inte får titta på tv, eftersom det stör deras hjärnutveckling - huga. Så nu kan vi inte använda tv:n som barnvakt längre...

I januari har vi fått en plats på babymassage. Det ska bli skoj. Med tanke på hur mycket Vidar gillar att bada i badkaret, så utgår vi ifrån att han kommer att älska att bada i bassäng! Och personligen tycker jag att det allra viktigaste man kan lära sitt barn är att simma. Han kommer däremot aldrig att hamna i en situation där hans liv hänger på om han kan åttans multiplikationstabell eller böja oregelbundna tyska verb.

Och i sommar kommer vi att åka tåg till Italien med Vidar! Vi har bokat
tågcharter till Garda! Det blir spännande.

Möte på mattan

Camilla och Filippa kom över på frukostpromenad i dag, med efterföljande lussekattsfika. Och våra barn fick chansen att umgås lite på tu man hand (nåja, nästan i alla fall).


Filippa bjuder till, men Vidar ser rätt skeptisk ut.


Polare på babygymmattan.

Glöggfika

För att fira nya lägenheten och bara för att vi tyckte att det var mysigt, så arrangerade vi lite glöggfika för några vänner i kväll. Ett antal glöggsorter presenterades, samt en hemgjord julcider med kanelsmak.

Vidar gillade förvisso kalaset, men somnade rätt snabbt. Sannolikt av värmeslag, eftersom vi klätt på honom mormor Lailas stickade kofta+byxor och det säkert var 25 grader i lägenheten... Men när vi klätt av honom i bara bodyn vaknade han till liv igen och kunde fortsätta att delta i samvaron.

Han hade ju flera polare att hänga med:


Olle. (Med mamma Kattis.)


Ellinor, två månader äldre än Vidar (med mamma Annis).


Oliver och Cassandra (med mamma Camilla).


Filippa, två veckor yngre än Vidar (med pappa Jocke).


Nåväl. Här kommer en utlovad bild på järnvägsklockan (och den nya lampan) i vår hall:


Midsommarfest (!)

I går var Vidar på ett riktigt partaj. Våra galvgalna vänner Caroline och Johan hade bjudit in till midsommarfest i Gamla Enskede. Sill, potatis, nubbe och jordgubbstårta stod givetvis på menyn, men nån dans kring stången fick vi tyvärr inte uppleva. (De var väl rädda att grannarna skulle ringa psykakuten kanske...)

Vidar var på sitt allra bästa humör, och var ett praktexemplar till bebis mest hela kvällen. Han konverserade gästerna när han inte satt i knät och spanade in silltallriken eller tog en powernap i den medhavda babysittern. Han var dock långt ifrån yngst på festen. Både värdparets lille Teddie och en tämligen nykläckt liten tjej var yngre, så Vidar kände sig lite mallig. :)

Här är ett par bilder från festen:


Maria och Vidar.


Caroline och Teddie.


Så här kul tyckte Vidar det var att vara på kalas!


Rebecka med Vidar, som börjar bli lite trött...


Maria med Vidar, som börjar bli ännu tröttare.


Vidar med fem veckor yngre Teddie.

Fler bilder från festen finns
här.

I dag har vi möblerat om lite och plötsligt förvandlat Vidars rum till gästrum. Vi flyttade vår säng dit, eftersom vår nya lyxiga superdupersäng levererades. Bilder på nya sovrummet kommer senare. (Känns onödigt att väcka Vidar med fotoblixtar just nu...)

I dag har vi också fått upp ytterligare lite pryttlar på väggarna. Bland annat en läcker tågstationsklocka. Kan hända att det kommer bilder på den också senare. :)

Vidar under en spegel

I dag (eller i går är det ju vid det här laget) Ikea alltså. Vi hade en hel lista på grejer vi skulle köpa, och det slutade givetvis med ytterligare några kassar med prylar.

<--- Vidar fick ett spjälsängsskydd, som han behöver nu när han börjar röra sig lite mer, och riskerar att köra ut både armar och ben mellan spjälorna.











<--- Han fick också en underbar matta till sitt rum.

I övrigt kom vi hem med hyllor, en hurts, en klocka, två speglar, några lampor och som sagt allehanda annat. Så nu är vi ännu fattigare. :)




När vi fikade i restaurangen begick Vidar sin barnstolsdebut. Ingen trodde att han skulle kunna sitta i en riktig barnstol. Utom Vidar, som utan problem satt hur duktigt som helst. Och gjorde sitt bästa för att på bästa småbarnsmanér kasta ner nappen på golvet. Men där fick han tji. Hans förutseende mammor hade noga förankrat nappen i hans tröja. :)

Eftersom vi var fem personer i bilen, var utrymmet för Ikeainköpen något begränsat. Trots att vi numera har en kombi. Så för att få rum med allt var Vidar tvungen att sitta under en spegel på vägen hem. Han var måttligt road...


Nya lampan i köket. Matchar fondtapeten. :)

Firade med stick i benet

I går fyllde Vidar tre månader! Han firade sin stora dag med att få ett vaccinstick i benet. Om det tyckte han inte. Men han glömde ganska snabbt bort att det gjorde ont när barnmorskan trollade fram en rolig färgglad boll som spelade melodier.  Enda minnet av sticket var ett plåster på låret. Tänk vad skönt att ha så kort minne ibland...

Innan dess hade vi varit på den första familjeträffen, tillsammans med andra barn födda i augusti och september, samt deras mammor. Inte en pappa syntes till, fast vad jag vet var de inte bannlysta... Nåja, vi ska väl inte säga nåt eftersom Maria inte heller kunde följa med. Men nästa gång hänger hon nog på. Och då blir det babymassage. Vi trodde att vi skulle bjudas på det redan i dag, men det blev mest en massa löst prat om smakportioner, gröt, första hjälpen, parfymfritt tvättmedel - och förstås bajs. Alla spädbarnsföräldrars favoritsamtalsämne.

Sen blev det en repa till Expert, där vi bidrog till en säljares hela månadslön, typ. Ny dator (behövligt!), ny dammsugare (också behövligt, särskilt enligt Crasse som hatade den gamla, återstår att se vad han tycker om den nya), ny kamera (eftersom den gamla åkt i gatan) och sen en liten hemlis som vi inte kan avslöja här...

Idag ska hela familjen till Ikea och handla saker till nya lägenheten. Som om vi inte redan har tillräckligt, både med prylar och utgifter... Men men, vill man ha det fint är det lika bra att ta alltihop på en gång!


Lite nya bilder

Så har vi då, med gemensamma krafter, lyckats ladda upp lite bilder på nya lägenheten. Samt lite nya bilder på Vidar. :)

Lägenheten är ju inte alls färdig, vi har en del lampor att införskaffa, en matta framför soffan i vardagsrummet, någon byrå till sovrummet m.m. Dessutom saknas det gardiner överallt utom i sovrummet.


Här är köket med vår fina fondtapet. Vi älskar den.


Badrummet är lite litet men ändå lite större än vårt förra...


Hallen som den ser ut nu. Inte helt färdigt dock, vi ska ha upp lite saker på väggen samt ev. köpa ett nytt skoställ.


"Kontoret" där vi har datorn samt våra bokhyllor.
Som synes har vi en del kartonger kvar att packa upp.


En del av vardagsrummet, tv:n med högtalare samt vår andra fina fondtapet.
Resten av vardagsrummet är tapetserat i vitt.

Och så lite nya bilder på Vidar och hans mammor:


Vidar och solskensskallran.


Maria och Vidar vid frukostbordet. En är lite mer morgonpigg än den andra...


Vidar och Rebecka vid frukostbordet. Båda lika glada.


Vidar och Maria läser Folket. "Ån nej, mina aktier har rasat" ser Vidar ut att tänka....:)

Ny barnvakt

Det har varit lite dåligt med bloggandet på sistone. Förhoppningsvis ska det bli en förbättring snart. Men de senaste veckorna har vi varit rätt upptagna med ner-/uppackning och sånt. Nu är kök, badrum och vardagsrum i ordning, delvis tack vare våra entreprenörer Nisse och Kalle (inget skämt, de heter faktiskt så...) som satt upp diverse pryttlar på väggarna, och konfigurerat hemmabiosystemet. Vidar var dock inte helt lycklig över biosystemet, varken när Kalle borrade i väggen in till sovrummet där Vidar sov, eller när jag kollade på Zozo och det plötsligt small bomber över Beirut i alla högtalarna (också när Vidar sov)...

Däremot har han börjat uppskatta tv:n, vilket innebär att vi har en barnvakt på nära håll närhelst vi önskar. Maria är dock lite osäker på hur hälsosamt för ögonen det är att se på tv för en knappt tre månader gammal människa...

Ja, jag vet att jag utlovade lite bilder på lägenheten, och det kommer. Jag har knäppt dem, men inte fått över dem i datorn. Min dator är på upphällningen, och när jag ska lägga upp bilderna inträffar alltid ett av följande scenarier: 1) Datorn hänger sig när jag sätter i sladden till kameran, 2) Internet fungerar inte, 3) Vidar är hungrig/har bajsat/kräver uppmärksamhet av annan anledning.


 Med lite hjälp kan Vidar greppa saker som Skallris här. Men han förstår inte riktigt hur man använder tummarna. Varken att greppa eller suga på. Han suger hellre på pekfingret...
Med lite hjälp kan Vidar greppa saker som Skallris här. Men han förstår inte riktigt hur man använder tummarna. Varken att greppa eller suga på. Han suger hellre på pekfingret...

På plats i nytt kartonginferno

Puuh, flytten är klar. Vi befinner oss nu ett par meter högre över havet än tidigare. Närmare bestämt en våning högre upp i huset. I en något större lägenhet. 90 kvadrat i stället för 55, och fyra rum i stället för två. Men hittills har vi inte haft några problem att fylla ut det extra utrymmet. Det ser ut ungefär som det gjort i förra lägenheten den senaste tiden: grejer överallt.
Men alla möbler står på rätt plats, och förhoppningen är att det mesta av grejerna som nu står på golvet, snart ska befinna sig i hyllor/skåp/klädkammare.

Vidar och hans mammor har nu sovit tre nätter i nya lägenheten. Vidar fann sig oväntat snabbt i att bli nattad i ett helt nytt sovrum. Han har sovit som en liten prins. :)
Spjälsängen står nu på ett mycket bättre sätt bredvid vår säng, så att vi kan se Vidar när han ligger i den. Och Vidar kan se sin älskade stjärnlampa när han ligger och ska sova.

I går slutstädade vi förra lägenheten, vilket var urtråkigt, tyckte både mammorna och Vidar. Men Vidde var ändå tapper, och accepterade att ligga i sin babysitter i ett tomt och ekande rum medan vi skurade kylskåp, torkade lister och putsade fönster. Han är en hjälte!