Härligt bröllop!

Så fick de varandra till slut! :)
Var på Kattis och Eriks härliga bröllop i går. De var så vackra och stiliga, både de och barnen, och bjöd på en fin stund i Sundby kyrka med efterföljande mingel och god middag vid Sundbyholms golfbana.
Hoppas att vi kunde hjälpa till att göra er dag till en av de mest minnesvärda!







Bruden och jag!








I dag är jag dock lite fysiskt "bakis" efter bröllopet. Även om jag satt så mycket jag kunde, så blev det ändå en del stående, och nu har jag rätt ont i höft och ljumskar. Men det var det värt! :)

Magen känns fortfarande lite skum. Nåt är nog på gång, men det är ju omöjligt att säga vad, och i så fall när... Det trycker nedåt då och då, men om det är förvärkar eller huvudet som ytterligare borrar ner sig vet jag inte. Jag vet ju inte riktigt hur det ska kännas...

Fem dagar över tiden nu. Hur länge kan en graviditet vara om man inte sätter igång förlossningen på konstgjord väg? Nån som vet?

Ny lägenhet

Nix, vi ligger inte på förlossningen. I dag heller. ;)
Sen i går har jag börjat känna att det "tynger till" nedåt då och då. Nåt är skumt i magen, nåt som inte brukade kännas förut. Så kanske är nåt långsamt på gång...

Nu kanske vi äntligen har en större lägenhet på gång. Inte särskilt spännande, men dock. Det är en äldre dam en trappa upp i vår port som ska flytta till ett ålderdomshem. Hon har en fyra på 90 kvm. Vi var och tittade på den i morse. På de cirka 30 år som hon bott där har i princip ingenting gjorts, utom att kylen är utbytt och några heltäckningsmattor borttagna. Lägenheten är ganska lik den vi har, fast med ett par rum till, och med tapeter från tiden för Dackefejden, typ. :)

I dag ska vi som sagt på bröllop. Hoppas att bebisen håller sig inne under tiden... Men sen kan den gärna få komma ut. :)

Nada

Fortfarande intet nytt på bebsfronten. Inga värkar, inget vatten, ingen slempropp, inget blod...
Jag börjar känna mig allt mer säker på att gå två veckor över tiden och sedan bli igångsatt. Det vore just typiskt mig, att dra ut på saker och aldrig få det avklarat. ;)
Men jag vill verkligen inte det. Jag vill att naturen ska ha sin gång och jag vill att bebisen ska vilja komma ut till oss! Men vi har väl skämt bort den för mycket, så att den trivs så bra därinne att den helst vill stanna kvar för evigt...

I morgon blir det bröllop. Kattis och Erik gifter sig i Sundby kyrka, och om ingen bebis ger sig till känna så är vi där och firar dem!

Bioupplevelse

I kväll var vi på bio och såg Arn - Riket vid vägens slut. Lilla pyret tyckte antingen att det var jättekul eller fruktansvärt hemskt att vara på bio, för det sparkade rejält i magen under nästan hela filmen! Det var tur att jag inte hade någon sittande utanför mig på raden, utan jag visste att jag när som helst kunde springa ut om jag ville. Annars hade jag nog fått lite panik. Det var nära att jag gick upp en sväng för att vagga magen lite, men jag lät bli.

Bio i stället för barn

Nä, ingen bebbe i natt heller. Men nu kan den gärna få komma. För jag mår lite halvvisset, konstig i huvudet och illamåendekänslor. Plus tung i kroppen förstås, och återkommande hemska nervsmärtor i ena skinkan (!). Känner mest bara för att ligga och dröna hela dagen. Men i kväll kanske det blir bio. Maria vill se Arn innan det är försent för oss att gå på bio tillsammans...

Bokomslag
Den senaste veckan har vi klämt Katerina Janouch bok Föda barn, för att förbereda oss lite inför förlossningen och den närmaste tiden därefter.
Rekommenderas!

Inte i dag (?)

Today's the day. Eller inte. Det är i och för sig några timmar kvar av dygnet, men inget tyder på att det blir en bebis på utsatt dag. Men, det är ju ett SJ-barn, så det kanske inte är så konstigt att det inte kommer fram i tid. :D

Vi var hos barnmorskan i dag. Hon kollade blodtrycket och mätte magen som vanligt. Allt såg bra ut.
Symfus-fundus-måttet är 33 cm, för er som begriper er på sånt. ;) Att bebisen sparkar och lever om är ett gott tecken, tyckte hon, och tyder på att barnet får ordentligt med mat. Annars kan det bli slött och trött.

Om ungefär en vecka ska vi dit igen, om det inte pluppat ut nåt innan dess. Och då kommer vi att få en tid på förlossningen ytterligare en vecka senare, när jag gått två veckor över tiden. Om ingen kommit ut då heller, så gör de en koll på förlossningen om bebisen mår bra och om det hänt nåt med livmodertappen. Då kan det bli aktuellt med igångsättning samma dag eller några dar senare. Längre än 42+3 veckor går man tydligen inte utan att bli igångsatt. (Jag är ju i dag på 40+0.)

Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Jag har läst att förstagångsföderskor i genomsnitt går åtta dagar över tiden, så tills dess behöver man väl knappast oroa sig. Men jag hoppas att naturen har sin gång, och jag slipper bli igångsatt. Tydligen kan det vara ganska påfrestande när värkarna plötsligt sätts igång med full kraft.

I dag var troligen sista gången vi träffade "vår" barnmorska. Nästa vecka har hon nämligen semester så vi får träffa en annan. Sen ska hon börja jobba på förlossningen, men inte förrän den 15 september, så vi missar henne där också. :)
(Skulle annars vara lite coolt att bli förlöst av samma barnmorska som man gått till under graviditeten, så är det ju inte annars här.)

I kväll ska jag kurera halsbrännan med lite tacos (säkert jättebra!) och vila upp mig på landet.

Dags att komma ut snart?

Vi kan konstatera att Carolines, Johans och Lottas tips om födelsedatum inte gav nån vinst. ;)
I morgon är det dags. Är det tänkt. Men det lär nog inte hända så mycket... Inte som det känns just nu i alla fall.
Det är tungt i magen och jobbigt att gå. Bebben sparkar och har sig, men verkar inte göra några försök att tränga sig ut.
"Min syrra gick över tiden tre veckor innan de satte igång henne" meddelade kompis Ville i går. Tack för den uppmuntran... ;)
Nu börjar jag tycka att det är dags att få reda på vem som gömmer sig därinne.
I morgon ska vi till barnmorskan. Får se vad hon har att säga.

I dag härjade vi lite på stan igen och köpte upp oss på ännu fler små söta babykläder i unisexutförande. Funderar på vad man egentligen behöver i klädväg. Vi har en del bodys och strumpor. Behövs långbyxor? Vi har några enstaka. Likaså tunna tröjor med kort och lång ärm. Och någon hoodtröja. Underbyxor har vi också några enstaka. Behövs en massa såna?Tights? Nåja, det visar sig väl...

Med tanke på vår inte så stora lägenhet, så har vi skaffat smarta (?) förvaringslösningar. T.ex. låga plastlådor som precis går in under spjälsängen. Där ska vi ha lakan, filtar, handdukar och sånt. I hängkorgen från Ikea som ska hänga ovanför spjälsängen ska vi ha kläder. (Snälla pappa ska skruva upp den så fort skördevädret byts mot regn...) Men var barnvagn, blöjförråd etc ska få plats är fortfarande ett mysterium...

Väntar

Här händer det inte mycket. Men jag tänkte ändå uppdatera lite, för dem som mot förmodan trodde att det hänt nåt. ;)

Försöker ta det så lugnt som möjligt för att ladda inför det som komma skall (när det nu komma skall). I går var vi i Hälleforsnäs och sänkte medelåldern på bilbingon på Edströmsvallen. Lagom ansträngande sysselsättning. Dessutom vann Maria 900 kronor!

I dag har vi varit på Clas Ohlson och köpt en krok till korgen som ska hängas upp ovanför spjälsängen, ett fodral till nyinköpta digitala videokameran (stillbildskameran fick också plats - bingo!) samt en väckarklocka. (Är det nojjigt att inte vilja ha mobiltelefonen påslagen precis bredvid barnsängen på nätterna? Det är annars den vi använder som väckarklocka.)
Dessutom har jag köpt en till amnings-BH. Ännu större än den jag har, så nu är jag rustad för mjölkstinna boobs! ;)
Så ansträngande har den här dagen varit. Förutom att se fler svenskar slås ut ur OS, förstås, men det börjar vi få in rutinen på.

Jag har hört att man ska karboladda med en massa pasta inför födseln. Det skiter jag i. I alla fall idag. Ikväll blir det kräftor! :)

Graviiiid

De senaste dagarna bara har jag börjat känna mig mycket mer extremt gravid än tidigare. Det är jobbigt att gå, stå, sitta och till och med ligga ner. Att vända sig från ena sidan till den andra i sängen är ett halvt företag, och slutar ofta med att jag fastnar halvvägs med smärta i ryggen. Att sitta med säkerhetsbälte på i bilen är ingen angenäm upplevelse, men jag har märkt att det funkar bättre om jag lutar stolen bakåt och halvligger. Det gör det förstås svårare att ta sig ur bilen, men det är det värt!

Det har också börjat göra ont i magen på ett nytt vis. Lite svårt att förklara, men lite som nervositetsont, eller så som man hade ont i magen i tonåren. Lite molande obehagsont. Och så mår jag lite illa rätt ofta. Inte samma illamående som i början av graviditeten, utan lite samma känsla som magsjuka eller om man ätit nåt dåligt.

Så nånting är kanske sakta på gång. Nu är det sex dagar kvar till beräknad förlossning. Men jag förväntar mig ju att gå över tiden och har hela tiden trott att knodden kommer titta ut i början av september. Nu är jag inte lika bergsäker längre, det känns som att förlossningen skulle kunna sätta igång precis när som helst, även om pyret egentligen inte visat några direkta tendenser till att vilja komma ut. Fortfarande inga värkar eller så, bara några enstaka sammadragningar. Har börjat känna smärta i en ryggnerv då och då, och någon påpekade att förvärkar kändes som ryggskott, så det kanske är ett tecken, vad vet jag...

Det känns fortfarande fullständigt overkligt att det vilken dag som helst kan ligga ett nyfött barn på min mage som bara är vårt. Vår glädje och vårt ansvar. Och att ingenting någonsin kommer att bli sig likt. Tanken svindlar nästan lika mycket som när vi såg det där plusset på stickan i slutet av december förra året...

Fotografering

I går var vi till Stockholm och till Caroline och Johan. Vi fotade oss hos Johan som är fotograf, med Caroline som duktig hjälpreda för dagen. :)

Vi tog en massa olika bilder, på bara Rebecka med magen, på mig och Rebecka tillsammans i olika ställningar (sittande, liggande, ståendes med ryggarna mot varandra m.m) och de blev superfina! Vi ska välja ut ett antal bilder som Johan sen framkallar åt oss. Dessa foton ska vi sedan smycka våra väggar med hemma.

Sen när bebisen är ett par månader återkommer vi till fotograf Johan för mer bilder.

Idag byggde vi också ihop barnsängen från Ikea och möblerade om i vårt lilla sovrum så att den skulle få plats. Det blev ganska bra till slut men det är trångt.....vart finns vår drömlägenhet eller hus?!

Ännu fler saker....

införskaffade. I onsdags och torsdags var vi på turné runtomkring stan och lånade ihop lite saker till bebben. Bla. en bilbarnstol av märket Maxi Cosi som passar till vår Quinny vagn.
Maxi Cosi CabrioFix har blivit utsedd till bästa babyskyddet 0-13 kg i Råd och Röns stora bilbarnstoltest.


Vi lånade även en babysitter och en hoppgunga som sätts fast i taket eller ett lämpligt träd.
Cesar tyckte att det var finfint att vi skaffat en ny mysig kattbädd åt honom...:



I torsdags var vi i Strömsholm på konsert. Kanske inte den lämpligaste aktiviteten när man är i nionde månaden, men i alla fall... Det var som en minifestival, med bland andra Sofia Karlsson, Miss Li och huvudaken Lars Winnerbäck. Det blev en hel del stående framför scenen. Vilket jag väl egentligen inte orkade, men gjorde ändå...
Kanske är det det jag lider sviterna av idag, när jag har så ont i höften att jag knappt kan gå. Men lite får man offra. ;) Tyvärr innebär det att jag inte kommer iväg på en möhippa idag. :( Jag försöker lindra det onda med tens-apparaten, men det går inget vidare.

I tisdags var vi hos barnmorskan. Bebisen låg fortfarande med huvudet ner (vilket man betvivlar ibland eftersom den rör sig som sjutton...) och hade normala hjärtljud. Alla andra värden var också normala, så vi är någorlunda lugna inför förlossningen. :) Det visade sig också att vår barnmorska och Marias mamma gått i samma klass som barn!
Nästa besök hos barnmorskan är inbokat den 26:e, samma dag som beräknat födelsedatum, så vi får se om barnmorskan eller förlossningen får besök av oss då. ;)

Spjälsäng - check!

Nu när magen "ramlat ner" och det bara är drygt två veckor kvar till beräknad förlossning, så kommer känslan av att inte kunna andas. Jag trodde den skulle komma tidigare. När magen står som högst och trycker mot lungorna. Men det har kommit nu. Det är ganska obehagligt bitvis och jag känner mig ibland lite vimmelkantig och illamående.

De senaste dagarna har det blivit en del "håll igång". I torsdags medeltidsmarknad i Arboga, som resulterade i inköp av tre par nya örhängen. (Fler än jag köpt de senaste tre åren, typ.) I fredags var vi på Ikea i Västerås. Vi skulle mest köpa en
hängande förvaringskorg för 49 kronor, men kom hem med prylar för över 2000. Som vanligt. Men vi kom ju på att vi kanske skulle köpa en spjälsäng när vi ändå var där. Vi hade spanat in några snygga "vaggsängar" som inte finns på Ikea, men insåg att man kanske inte kan använda dem så länge, även om de är söta när bebisen är liten.

Så vi köpte en riktig spjälsäng, där sängbottnen kan sättas i ett högre läge när bebisen är liten och man ofta vill lyfta ur den, och sen längst ner när barnet blir större. Sedan kan man även ta bort ena långsidan när barnet blir så stort att det vill klättra ur sängen.

Sen blev det förstås ett par söta påslakan också. :)
Nu återstår bara att göra plats i sovrummet för sängen. Får nog slänga ut ett par möbler om det ska funka...

I går blev det dessutom en sväng till Näshultadagen och kräftskiva på kvällen. Så idag gör jag inte många knop. Softar hos föräldrarna och kollar på OS. Har plockat lite björnbär också, och plåstrar om katten Cesar som fått ett sår under hakan.

Maria, däremot, är ute på en rejäl cykeltur. :)

Packar och tvättar

Nu har vi provat ut TENS-apparaten. Eller i alla fall jag. Ett gäng blivande föräldrar satt i grupp på sjukhuset med varsin apparat med lappar klistrade på armarna (inte för att det är där man har ont, utan för att ingen kanske kände för att börja klä av sig...) och blippade på apparaten. Mest var alla partners intresserade av att blippa på apparaten. När vår "lärarinna" märkte det utbrast hon att det inte var särskilt bra att någon annan än den som hade lapparna klistrade på kroppen bestämde strömstyrkan...

Jag har ännu inte testat apparaten i "skarpt läge" men tänkte göra det i kväll. Försökte testa på lillasyster i går, eftersom hon hade ont i ryggen. Men hon tyckte det var så läskigt så hon vågade också bara prova på armen...

I går tvättade vi alla våra dock... - förlåt - bebiskläder! I nyinköpt parfymfritt tvätt- och sköljmedel förstås. Vet inte om det bara är hispigt eller om bebisar faktiskt är så känsliga för parfym. Men det är ju synd att chansa, och få en flammig bebis...
De pyttiga kläderna såg verkligen, ja pyttiga, ut där de hängde bredvid våra, i jämförelse, gigantiska plagg (i storlek 36...).
Nu har vi valt ut de allra minsta som ska få följa med i bebisväskan, som vi håller på att packa.

Om man ska ha med sig allt till BB, som folk rekommenderar, så tvingas man ju släpa runt på flera resväskor. Så det får bli en mindre bag med lite kläder och nån snuttefilt till bebben, och sen några ombyten underkläder, en mininecessär, några festisar och energigivande chokladkakor, pyjamas, läsning och lite annat till mig, samt journalen, patientbrickan och sånt. Vi har ju trots allt inte så långt hem om Maria behöver åka och komplettera om det blir långdraget. ;)