Orolig väntan

Det är mycket olidlig väntan i den här branschen... Just nu känns det hemskt att bara gå och vänta på att få gå och göra ett ultraljud, och förhoppningsvis få se en liten liten krabat med pickande hjärta. Under tiden nojar jag mig för allt möjligt. Mest för att det som finns där inne inte längre ska vara vid liv... I går kände jag inte särskilt mycket i magen och blev jätteorolig. Idag känns det mer. Svullnaden har gått ner, men jag är klart rundare om magen än innan behandlingen.

I dag var vi ute på resutaurang och åt middag. Jag åt chevretoast till förrätt och röding till huvudrätt. Man borde säkert varken äta det ena eller det andra, men om jag ska hålla mig till alla kostrekommendationer så kommer jag att svälta ihjäl under graviditeten... Jag tog inget vin till i alla fall. ;) Och jag har dragit ner på kaffet till max två halva koppar om dan.

För övrigt var vi ute och åkte lite skidor i dag, för första gången på säsongen. Snön räckte till en sträcka på typ 300 meter på golfbanan, som vi åkte fram och tillbaka tre gånger. :) Skönt att röra på sig, och längdskidor känns som skonsam träning.

Kommentarer
Postat av: Isabelle

Hej! Kikar in och önskar lycka till med graviditeten! Allt är säkert jättebra med den lille, oroa dej inte! kram

Postat av: Isabelle

det var så lite, följer eran blogg med spänning, roligt att läsa om något annorlunda, fast det egentligen inte är annorlunda!

2008-01-06 @ 21:30:27
URL: http://bellasbabbel.blogg.se
Postat av: Lena

Denna olidliga väntan. Förhoppningsvis dämpas oron en aning efter ett ultraljud. Lycka till!

2008-01-06 @ 22:06:58
URL: http://www.lenainaction.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback