mammamammabarn

I dag var det dags för gravtest. Mitt första, eftersom jag fick mens innan jag hann ta något förra gången.

Tog det i morse, och det blev ett PLUS! :D

Det var som att vi kände det på oss båda två innan, men inte vågade tro på det. Jag brukar kunna få mensen sent ibland, men sällan så här sent (är på dag 33 i cykeln idag). I går kväll var jag nästan säker på att den kommit, men det var falskt alarm igen.

Akademiska har fortfarande julstängt, så vi kan inte ringa och berätta den glada nyheten än. Det får vänta till efter nyår. Innan dess ska vi ta ett test till, för att verkligen vara säkra. :)

Sen blir det väl till att få kontakt med någon barnmorska här hemma och komma in i den vanliga "rullen" för alla som är med barn. :)

Det känns underbart att det fungerade den här gången. Att det bara behövdes ett provrörsförsök. Att man vet att ens kropp fungerar. Det är ju fortfarande många hinder kvar på vägen, men bara vetskapen att ett embryo kan trivas i min livmoder känns härlig!

Jag har läst så många historier om kvinnor som behövt genomgå massor av IVF-försök (rekordet är väl tolv!) innan de blir gravida, så jag känner mig oerhört tacksam att det gick såpass lätt. Men jämfört med de flesta andra som gör IVF är jag frisk och relativt ung (31), så jag kanske hade lite bättre förutsättningar än genomsnittet.

Nu återstår bara att ta hand om sig själv och hoppas att allt går bra framöver!