God sömn - eller dåligt minne

I natt tror jag att Vidar sov sju timmar. Mellan 22.20 - då jag vet att jag ammade honom - och 5.20 - då jag också vet att jag ammade honom. Men eftersom jag numera i princip i sömnen plockar upp Vidar, lägger ner honom i vår säng och ammar honom där, så är jag inte helt säker. Jag kan ju ha gjort det nån mer gång under natten utan att minnas det...

I går kväll var jag på julgransplundring på jobbet. Jag smet iväg vid 19.30 när Vidar sov och Maria kommit hem från jobbet. Men jag tordes inte stanna så länge, eftersom Maria inte kunde göra så mycket om Vidde skulle vakna uthungrad... Kom hem vid strax efter tio och då hade Vidar just vaknat och Maria stod med honom i famnen. Vilken tajming!

Det är som om Vidar har en inbyggd matklocka som ringer vid 22-tiden, oavsett om han är hungrig eller inte.

I dag önskade jag att jag hade haft en extra arm, så att jag kunnat sköta videokameran med den ett par tillfällen. Först när jag satt och korrekturläste ett debattinlägg åt min far. Vidar satt bredvid och var lite smågnällig, så jag bestämde mig för att läsa för honom, i stället för tyst för mig själv. Det handlade om miljötänkandet under den finansiella krisen. Jag läste högt för Vidar, som skrattade och tyckte det var jättekul!
Det är ju bra sen när vi ska börja läsa sagor för honom. Vi behöver inte investera i dyra sagoböcker, det är bara att slå upp tidningens debattsida och köra!

Sen när jag matade Vidar med kvällsgröten: "Åh vad gott, nam nam nam", sa jag för att liksom övertyga honom att gröten inte smakade uppblött pappkartong.
"Nam nam nam" svarade Vidar mellan tuggorna. Ha ha, det lät verkligen urkul!

Kommentarer
Postat av: Caroline

Åh, grattis till SJU timmar! Det är ju fantastiskt - och ger lite hopp till oss, hihi.

:-) Vad roligt det ska bli att ses snart igen.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback