Närkontakt med kor
Här kommer en liten uppdatering från helgen, som spenderades på landet. Vidar var på kosläpp på Lindholm, och hjälpte till i trädgården.
Ystra som kor på grönbete...
Uppe på morfar Nisses axlar ser man korna mycket bättre!
Vidar spanar in kossorna som inte fick komma ut i det gröna.
Och vem är du?
Nej, nu räcker det, inga fler bilder!
Vidar i trädgården.
Allvarlig uppsyn.
Att vattna är något av Vidars favoritsysselsättning.
Ystra som kor på grönbete...
Uppe på morfar Nisses axlar ser man korna mycket bättre!
Vidar spanar in kossorna som inte fick komma ut i det gröna.
Och vem är du?
Nej, nu räcker det, inga fler bilder!
Vidar i trädgården.
Allvarlig uppsyn.
Att vattna är något av Vidars favoritsysselsättning.
Klädsim
Det är inte lätt att hitta badbyxor åt sin lille pojk. Allt ser ut så här. Hur ska han kunna röra sig i vattnet i dessa?
Frisbeerunda efter grillning på Idö. Kissp...
Frisbeerunda efter grillning på Idö. Kisspaus under stora trädet.
Mysmåndag
I går gjorde Rebecka och Vidar en cykelutflykt. Målet var "Nyckelpigeparken", som Vidar kallar den. Det är lekparken i västra delen av Stadsparken. Den har en liten gunga, eller vad det är, i form av en nyckelpiga. När vi kom dit var det fullt av barn, ett helt dagis verkade vara där. "Inte Nyckelpigeparken!" sa Vidar när vi parkerade cykeln. "Är det för mycket barn?" undrade jag. "Ja" sa Vidar. Så vi åkte vidare till Rothoffsparken.
Där var det också massor av barn. Hela Pikku-Erkki förskola verkade vara där och det vimlade av små barn i för stora knallgula västar. Men lekparken är ju ganska stor, så Vidar hittade lite egen plats.
Vidar kör bil (eller tåg, som han hävdade att det var).
Glad kille!
Efter leken satt det fint med lite fika under en björk.
På kvällen blev det en ny utflykt. Vi skulle titta på ett hus i Stora Sundby. Vidar var supertrött och bara skrek och grät hemma. Så vi bestämde först att Maria skulle åka ensam. Men då blev Vidar ännu ledsnare och tårarna sprutade. "Du får inte åka själv! Jag ska följa med!"
Sagt och gjort, det blev hämtning av tvätt i tvättstugan på rekordtid, innan vi packade in oss i bilen. Vidar somnade innan vi kom ut ur garaget.
Väl ute i Vi by vaknade han till liv igen, och hittade en underbar lekstuga på tomten.
Där dukade han upp till kafferep, och alla var bjudna! (Men ingen utom Vidar fick plats i de små stolarna...)
Huset köper vi inte, men vi kanske slänger in ett bud på lekstugan!
Sen åkte vi ner till Viboö och tittade på badplatsen.
Vidar hittade en massa fina kottar.
"Vad är det för kottar då?", frågade jag.
"Igelkottar!", svarade Vidar nöjd!
Sen hittade Vidde en perfekt stock att öva balansen på.
När stocken tog slut, sa Vidar: "Här är det stopp, här är en stoppbock!"
Man kan nästan tro att han har en mamma som är lokförare. ;)
Där var det också massor av barn. Hela Pikku-Erkki förskola verkade vara där och det vimlade av små barn i för stora knallgula västar. Men lekparken är ju ganska stor, så Vidar hittade lite egen plats.
Vidar kör bil (eller tåg, som han hävdade att det var).
Glad kille!
Efter leken satt det fint med lite fika under en björk.
På kvällen blev det en ny utflykt. Vi skulle titta på ett hus i Stora Sundby. Vidar var supertrött och bara skrek och grät hemma. Så vi bestämde först att Maria skulle åka ensam. Men då blev Vidar ännu ledsnare och tårarna sprutade. "Du får inte åka själv! Jag ska följa med!"
Sagt och gjort, det blev hämtning av tvätt i tvättstugan på rekordtid, innan vi packade in oss i bilen. Vidar somnade innan vi kom ut ur garaget.
Väl ute i Vi by vaknade han till liv igen, och hittade en underbar lekstuga på tomten.
Där dukade han upp till kafferep, och alla var bjudna! (Men ingen utom Vidar fick plats i de små stolarna...)
Huset köper vi inte, men vi kanske slänger in ett bud på lekstugan!
Sen åkte vi ner till Viboö och tittade på badplatsen.
Vidar hittade en massa fina kottar.
"Vad är det för kottar då?", frågade jag.
"Igelkottar!", svarade Vidar nöjd!
Sen hittade Vidde en perfekt stock att öva balansen på.
När stocken tog slut, sa Vidar: "Här är det stopp, här är en stoppbock!"
Man kan nästan tro att han har en mamma som är lokförare. ;)
Lantliv
Vidar och Rebecka är på landet, och tog en promenad tillsammans med Sofia och Neo till grannbyn för att titta på deras nya lamm.
Så här är en riktig bonnunge klädd!
Vitsippan ute i backarna stå - eller hur det nu var...
Lilla trollungen i skogen.
Vidar och Neo.
Lammen.
Så här är en riktig bonnunge klädd!
Vitsippan ute i backarna stå - eller hur det nu var...
Lilla trollungen i skogen.
Vidar och Neo.
Lammen.
Perspektiv
Stor skillnad i mammors situation
Stockholm (TT)
I Afghanistan dör vart femte barn före fem års ålder.
I Sverige dör tre små barn på tusen födda.
Mammorna lever i en värld med enorma skillnader.
Hjälporganisationen Rädda barnen har sammanställt fakta om hur det är att vara mamma i olika länder.
I topp hamnar Norge, följt av Australien, Island och Sverige. Längst ned hamnar Afghanistan – strax efter Niger, Guinea Bissau och Jemen.
Statistiskt sett kommer varje kvinna i Afghanistan att förlora ett av sina barn.
– Det barnen dör av är saker som går att bota och förebygga rätt enkelt. Det är inte malaria eller hiv som dödar utan diarréer, luftvägsinfektioner och undernäring, säger Elisabeth Dahlin, Rädda barnens generalsekreterare.
Långt ned på listan hamnar en rad afrikanska stater som ligger söder om Sahara. I många områden lider vart tredje barn av undernäring och vart sjunde barn får aldrig gå i skolan.
– Det handlar om länder som är i konflikt eller som drabbats av naturkatastrofer. Gapet till de övriga länderna är förfärligt, säger Dahlin.
Länderna har rankats bland annat efter uppgifter om kvinnors utbildningsnivå, inkomst, livslängd, barnadödlighet i landet och andelen underviktiga barn.
Stockholm (TT)
I Afghanistan dör vart femte barn före fem års ålder.
I Sverige dör tre små barn på tusen födda.
Mammorna lever i en värld med enorma skillnader.
Hjälporganisationen Rädda barnen har sammanställt fakta om hur det är att vara mamma i olika länder.
I topp hamnar Norge, följt av Australien, Island och Sverige. Längst ned hamnar Afghanistan – strax efter Niger, Guinea Bissau och Jemen.
Statistiskt sett kommer varje kvinna i Afghanistan att förlora ett av sina barn.
– Det barnen dör av är saker som går att bota och förebygga rätt enkelt. Det är inte malaria eller hiv som dödar utan diarréer, luftvägsinfektioner och undernäring, säger Elisabeth Dahlin, Rädda barnens generalsekreterare.
Långt ned på listan hamnar en rad afrikanska stater som ligger söder om Sahara. I många områden lider vart tredje barn av undernäring och vart sjunde barn får aldrig gå i skolan.
– Det handlar om länder som är i konflikt eller som drabbats av naturkatastrofer. Gapet till de övriga länderna är förfärligt, säger Dahlin.
Länderna har rankats bland annat efter uppgifter om kvinnors utbildningsnivå, inkomst, livslängd, barnadödlighet i landet och andelen underviktiga barn.