Ironi funkar inte på 4-åringar

Vidar: Du måste bajsa på dig!
Jag: Vad trevlig du är...
Vidar: Tack!

En månad kvar

I dag är det exakt en månad kvar till beräknad förlossning. Vilket väl innebär 1,5 månad i praktiken... Gick ju över tiden två veckor med Vidar, och räknar inte med att det nya pyret har mer bråttom ut. Fast man vet ju aldrig. Hen sparkar och lever om, och jag har en del känningar i form av vad jag tror är förvärkar/sammandragningar ibland, främst på kvällen.

I början av september började jag jobba i Katrineholm, vilket innebär daglig pendling med tåg eller bil. Det funkar att jobba heltid, men börjar kännas lite påfrestande, både fysiskt och psykiskt. När man är van att kunna röra sig obehindrat är det frustrerande att tycka att 200 meters promenad är ansträngande...

/R

Simultankapaciteten ÄR könsbunden! Vet ju minsta 4-åring.

Vidar och jag sitter i tv-soffan. Vidar vill spela ett spel.
 
Jag: Men, jag sitter och äter, och så vill jag titta på det här tv-programmet.
Vidar: Men det går! Du är ju tjej!