mammamammabarn

Så här glad och stolt var Vidar i går när han fått diplom efter sista dan i skidskolan i Vemdalen. Sedan deltog han i Valle cup där han gjorde ett fint slalomåk och fick medalj och kram av Valle. 

Det var tur att han hann allt detta, för på kvällen blev han magsjuk. Hela natten har han kräkts. Men han är så tapper. Inte en enda gång har han klagat eller varit ledsen. 

Klockan 7 i morse sa han "Ju mer jag kräks desto mer blir jag på bättringsvägen". Sen kräktes han igen. 

Vi åkte mest längdskidor, men en dag åkte Rebecka slalom med Vidar hela dagen. Det gick jättebra! En gång tappade Vidar taget om knappliften mitt i svarta backen och en potentiell paniksituation uppstod, men vi löste det genom att Vidar klättrade uppför backen och jag kom efter med hans skidor. 

Vidar: En på dagis är kär i mig.

Jag: Jaså, vem då?

V: Jag tror det är Moa...

Jag: Är du kär i nån då?

V: Ingen. Förutom min mamma. 

Det går sakta framåt i vårt nya hem. Yttertaket har fått sig en omgång och är numera rentvättat och har fått lite nya pannor och fräsch färg:

 

 

Nu är det dags för Signes rum att genomgå total makeover. Tapeterna innan var, tja, sådär i vår smak:

 

I dag fyller vår älskade Vidde 5 år! Vi uppvaktade honom på sängen med frukost och presenter, men det stora firandet hölls redan i lördags, med släkten på Idö. Lego och tillbehör till Briotågbanan dominerade bland presenterna.

 

 

Den här sommaren har det blivit mycket badande. Både Vidar och Signe älskar att vara i vattnet. Mest har vi badat i Barvalappen, men också några gånger i bland annat Sundbyholm. Men i dag testade vi en ny badplats, undanskymt belägen utanför Rosenforsparken.

 

På sistone har barnen fått lite nya kläder.

Först från en bakluckeloppis i Malmköping som vi var på i lördags, innan vi åkte spårvagn.

 

I dag var vi i Hälleforsnäs, främst för att gå på Sagostigen, men det blev även ett besök

på Lager 157 (och Serholts outlet, som har konkursutförsäljning). Jeansen hamnar

i Signes växalåda (stl 100 var de enda som fanns), resten är till Vidar: två långärmade

t-shirts till i höst/vinter, en tunn fleecetröja utan luva (suveränt plagg, rekommenderas!)

samt en t-shirt som han valde själv. Den är dock lite stor än, 120 var minsta storlek

som fanns... Summa: 260 kr.

 

I går var det dags för tandläkarbesök för Vidar. Eftersom Maria är - tja - mindre förtjust i just tandläkarbesök, fick hon stanna hemma med Signe medan Vidar och jag gick till Forskliniken.

 

Han har varit hos tandläkaren ett par gånger tidigare, och då inte varit jättetänd på idén att en vilt främmande människa ska pilla och peta i hans tänder. Den där hemska strålkastaren de riktar rätt i ansiktet har han heller inte varit imponerad av.

 

Pedagogisk mamma som man är, hade jag den här gången förberett honom lite på vad som skulle ske. Lampan, gapa stort, peta i tänderna ... och förstås att tandläkaren skulle säga att han har jättefina tänder.

 

Jag hade inga särskilt höga förväntningar på detta pedagogiska instrument, men det verkar ha fungerat! Vidar var precis hur duktig som helst. Han satte sig i den stora stolen och höll händerna lite för ögonen när den stora lampan närmade sig. Jag motstod en impuls att fråga om han ville hålla mig i handen. Jag kom på att han då kanske ges intrycket att det är nåt läskigt som ska hända. Så jag satt snällt bredvid och bara tittade på när tandläkaren tog fram sin petmojäng och började pilla runt.

"Nu ska jag räkna hur många tänder du har", sa hon.

"Det vet jag redan, jag har 20 tänder!", kontrade Vidar.

Men tandläkaren kände sig ändå tvungen att räkna, bara för att komma fram till samma summa.

Mycket riktigt sa hon att han hade fina tänder, om än lite djupt bett, men det skulle ordna sig med 6-årständerna trodde hon.

 

Efteråt fick Vidar välja en leksak ur en liten ask. Efter mycket funderande valde han till slut en ring med en röd liten sten på...

 

Nu dröjer det två år innan han får välja en ny leksak.

Här kommer lite bilder från nyårsfirandet på Idö.

För första gången lyckades Vidar hålla sig vaken till midnatt! Vi brände av raketerna lite i förväg och såg sedan tolvslaget på tv.

 

Vidar värmer upp kvällen med lite maskerad.

 

Posering framför granen. Vidar i skjorta från S:t Petersburg.

Vidar och morfar Arne.

När morfar böjde sig ner ville Vidar förstås också göra det...

Signe i finaste nyårsstassen. Outfit från Newbie,

kompletterad med halsbandet hon fick av mammorna i julklapp

och ett litet hårspänne...

Vidar och syssling Neo hugger in på efterrätten.

Arne försöker förstå sig på sin kamera medan grabbarna busar i bakgrunden.

 

Vidar och morbror Åke bygger med julklappen från förra året.


Moster Teresa ute i snöovädret.

På väg ut på granjakt!

Jultomten på ingång!

Ho ho ho!

Vem kan det här paketet vara till?

Signe tar en tupplur hos moster Karin.

Nykräkt och glad!

En av favoritjulklapparna - en legosopbil från moster Teresa och morbror Åke.

Teresa kämpar med bruksanvisningen...

Siffror är Vidars grej, så han ville gärna vara med och spela High five (rekommenderat från 8 år...).

Nu är hela familjen tillbaka hemma i lägenheten, efter julfirandet på landet och lite i Skogstorp.

 

På julafton var vi, som traditionen bjuder, på familjegudstjänst i Kjula kyrka. Signe sov som en stock genom hela evenemanget, medan storebror hade lite fler myror i brallan...

 

Senare på dagen kom tomten, vilket också blivit en tradition de senaste åren. (Han hade ett uppehåll på cirka 25 år, det var väl ingen i familjen som var tillräckligt snäll under den tiden...)

Sedan följde ett frenetiskt öppnande av alla julklappar, som vanligt.

Vidar kammade hem flest, som vanligt. Bland annat ett piratskepp i Playmobil och en sopbil i lego. Mycket populära.

Signe fick mest kläder, några gosedjur och ett litet halssmycke av sina mammor.

 

Nu är vi som sagt tillbaka i stan. Maria jobbar och båda barnen sover. Vidar valde att stanna uppe och se På spåret och var faktiskt jätteduktig. Det brukar för föräldrarnas del annars mest handla om att SE på tv, inte så mycket HÖRA... Men han var snäll i kväll och ville direkt gå och lägga sig när programmet var slut klockan 21. Vi läste saga medan Signe ammade, men sen när Vidar skulle sova protesterade lillasyster högljutt. Jag sa till Vidde att jag måste byta blöja på Signe och sätta henne i bärselen, och att jag sedan skulle komma tillbaka in till honom.

Medan jag var i badrummet väntade jag bara på att han skulle komma tassande upp. Men det gjorde han inte. Och när jag var klar med Signe och gick in till Vidar - sov han.

 

Sen följde uppdraget att få Signe att somna. Vilket gick efter att ha burit henne i selen ett tag.

Bärsele - ett hett tips till nyblivna föräldrar! Vidar älskade den - Signe älskar den! Ofta är det enda sättet att få henne lugn när hon har sitt kvällsskrik.

Så här såg det ut på luciafirandet på Strigelns förskola.
Vidar hade sedan länge bestämt att han skulle vara tärna, och så fick det förstås bli.
Lillasyster Signe fick inte välja själv, utan fick bli tomtenissa.