Väntan på uppochnervända världen
Det känns helt knäppt att gå omkring här hemma (orkar inte mycket annat) och vänta på att det ska komma ut ett barn!
Vänta på att hela världen ska vändas upp och ner.
Att ingenting nånsin ska bli som förr.
Här sitter man uttråkad och kollar på det halvtrista vädret utanför fönstret och konstaterar att sommaren nog är förbi för det här året. Att det inte blir några fler bad i Sörfjärden. Att det nog inte är nån idé att få upp hängmattan mellan körsbärsträden på landet förrän nästa sommar. Och då lär jag väl inte ha tid att ligga i den...
Så sitter jag och funderar i dag.
Och fastän det känns konstigt, så vet jag ju att om bara några dagar, max en vecka, så kommer tankarna att upptas av nåt helt annat. Förhoppningsvis av en lycka som inte går att beskriva. Men också av blöjbyten, vaknätter, såriga bröstvårtor och när man ska få chansen att ta en dusch.
Hur förbereder man sig för sånt?
Det går väl inte.
Min strategi är ju att sitta här och ha så tråkigt att jag snart bara längtar efter de där vaknätterna. Får se hur bra det kommer att funka...
jaha, nähä. och jag är förkyld så jag kommer nog inte upp i helgen ändå. Men om en vecka tänkte jag komma upp över en natt iaf, och då är den väl ute!
Fin blogg med jättehäftigt namn!
Hälsningar från Ökna/Näshulta
T: Ja vi får verkligen hoppas att pyret kommit ut om en vecka. Annars vet jag inte vad jag gör... ;)
Ska bli jättekul att ses då!
Kram.
Konstigt att jag som helt utomstående bloggläsare, som dessutom hittade hit för bara någon dag sedan, känner mig mer otålig än vad du verkar vara ;) Jag skulle heller inte riktigt klara av din Marias sits heller. Att gå till jobbet varje dag och inte veta när det är dags.
Kanske har du en bra strategi ändå. Att ha så tråkigt som möjligt. Men du kommer nog att sakna de där tråkiga dagarna också förr eller senare.