Sömnknep
Som tur är så har de senaste nätterna inte varit lika hemska som den första sedan vi kom hem från bb.
Vidar har fortfarande sin främsta sömnperiod på eftermiddagarna, mellan 14 och 18 ungefär. Så då försöker jag också sova litegrann.
Jag har gjort iordning en amningshörna i soffan, där jag bullat upp med kuddar, filtar, vattenflaska, handdukar, serietidningar och fjärrkontroller.
Förra natten satt jag och ammade Vidar till han var mätt och belåten. Sedan fick han somna i famnen, och sedan la jag ner honom i soffan och la mig bredvid och sov. Att gå in i sovrummet och lägga honom i hans säng ledde bara till att han vaknade, gnällde och måste ammas igen för att komma till ro. Detta är ju ingen lösning som är hållbar i långa loppet, jag tänker inte sova på soffan i sex månader, så jag försöker successivt flytta över nattandet till sängen, men där är det så mycket krångligare att amma.
I natt lyckades jag amma honom liggande i sängen. Sedan fick han ligga mellan oss i sängen. Det blir ju trångt. (Särskilt när Crasse också ligger där.) Men han sov gott! Mellan 2 och 6 sov han närmast som en stock. Vaknade och gnydde ett par gånger, men somnade om när man klappade honom lite.
Hur skönt som helst att få sova så länge!
Men.
Mina mjölkpaket är vana vid mer konstant tömning, och hade också skött en del av detta medan jag sov... Så när jag vaknade vid 6 blev det lite av panikamning. Ryckte upp stackars Vidar ur skönhetssömnen och tvingade honom att äta. Beordrade Maria att springa och hämta en plastbytta att hålla under andra bröstet där det droppade hej vilt.
När Vidde ätit klart var han lika sömnig som när jag ryckte upp honom, så jag testade att lägga honom i spjälsängen. Och han somnade! Så Maria och jag kunde vräka ut oss i sängen ett par timmar till, tills det var dags att gå upp på riktigt.
I förmiddags var det dags för återbesök på bb och läkarundersökning nummer två för Vidar. Han hade gått upp i vikt till 3650 gram (när han föddes i tisdags vägde han 3595, i torsdags 3350 och i lördags 3490.) Hans gulsotsvärde hade sjunkit och han passerade läkarundersökningen med godkänt resultat, och vi blev utskrivna från bb.
Nu måste jag amma lite (again!), men återkommer förhoppningsvis (man kan aldrig lova nåt med ett matvrak till bebis ;) senare under dagen med fler inlägg och nya bilder!
Vidar har fortfarande sin främsta sömnperiod på eftermiddagarna, mellan 14 och 18 ungefär. Så då försöker jag också sova litegrann.
Jag har gjort iordning en amningshörna i soffan, där jag bullat upp med kuddar, filtar, vattenflaska, handdukar, serietidningar och fjärrkontroller.
Förra natten satt jag och ammade Vidar till han var mätt och belåten. Sedan fick han somna i famnen, och sedan la jag ner honom i soffan och la mig bredvid och sov. Att gå in i sovrummet och lägga honom i hans säng ledde bara till att han vaknade, gnällde och måste ammas igen för att komma till ro. Detta är ju ingen lösning som är hållbar i långa loppet, jag tänker inte sova på soffan i sex månader, så jag försöker successivt flytta över nattandet till sängen, men där är det så mycket krångligare att amma.
I natt lyckades jag amma honom liggande i sängen. Sedan fick han ligga mellan oss i sängen. Det blir ju trångt. (Särskilt när Crasse också ligger där.) Men han sov gott! Mellan 2 och 6 sov han närmast som en stock. Vaknade och gnydde ett par gånger, men somnade om när man klappade honom lite.
Hur skönt som helst att få sova så länge!
Men.
Mina mjölkpaket är vana vid mer konstant tömning, och hade också skött en del av detta medan jag sov... Så när jag vaknade vid 6 blev det lite av panikamning. Ryckte upp stackars Vidar ur skönhetssömnen och tvingade honom att äta. Beordrade Maria att springa och hämta en plastbytta att hålla under andra bröstet där det droppade hej vilt.
När Vidde ätit klart var han lika sömnig som när jag ryckte upp honom, så jag testade att lägga honom i spjälsängen. Och han somnade! Så Maria och jag kunde vräka ut oss i sängen ett par timmar till, tills det var dags att gå upp på riktigt.
I förmiddags var det dags för återbesök på bb och läkarundersökning nummer två för Vidar. Han hade gått upp i vikt till 3650 gram (när han föddes i tisdags vägde han 3595, i torsdags 3350 och i lördags 3490.) Hans gulsotsvärde hade sjunkit och han passerade läkarundersökningen med godkänt resultat, och vi blev utskrivna från bb.
Nu måste jag amma lite (again!), men återkommer förhoppningsvis (man kan aldrig lova nåt med ett matvrak till bebis ;) senare under dagen med fler inlägg och nya bilder!
Kommentarer
Postat av: Chris
Välkomna hem! och vad skönt att allt går bra, trots mjölkskvättar här och var, vad ja verkar förstå;)
Ta hand om er alla så ses vi och hörs!
Kram!
Postat av: Bosse
Mjölköverskott? Du känner väl till att mjölk är 'hårdvaluta' och att det går att sälja överskottet?
Postat av: Rebecka
Bosse: Ja jag känner till det. Men jag har inte fått in tekniken på att mjölka ur än, och jag tror inte att de är intresserade av de futtiga milliliter som rinner över ibland. ;)
Postat av: Caroline
Tack för en liten föraning om vad som väntar! :-)
Trackback