Ingen festprisse

I lördags var vi på inflyttningsfest hos min gamla lekiskompis (!) Kajsa, som numera bor i ett av de nybyggda husen vid gamla motorstadion. Vi blev genast avundsjuka på den GIGANTISKA balkongen (vi snackar yta som en normal etta ungefär). Ja, vi blev förstås avundsjuka på hela lägenheten, som ju är helt nybyggd och alltså toppfräsch och smakfullt inredd. Men men, snart bor vi också i en nyrenoverad lägenhet...

Festen var trevlig, med nya och gamla bekantskaper (åtminstone till mig, fast Maria kände igen en del gamla fotbollstjejer också) och schyst snacks! Vidar tyckte däremot inte att det var så himla kul. I alla fall inte när det nya högtalarsystemet demonstrerades... Särskilt inte som festen började ungefär när han brukar sussa. Så han fick lite mjölk i nappflaska inne i det relativt tysta sovrummet innan vi begav oss hemåt, med löfte om att få återvända en annan gång, lite tidigare på dagen.

Nu ligger snön ett par centimeter djup och någon har byggt en snölykta inne på gården. Tyvärr är ju Vidar lite för liten för att uppskatta snön. Han kollar mest storögt när han får snöflingor i ansiktet på väg till bilen. Men nästa vinter lär det bli både snölyktor, snögubbar och snöbollskrig. Hans mammor har nämligen letat efter en bra anledning för att få leka i snön, och vad är bättre ursäkt än ett litet barn? ;)

Kommentarer
Postat av: Caroline

Haha, vi säger samma sak - och längtar tills vi får införskaffa en kälke. :-) (till oss vuxna).


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback